Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1921 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I92I ÅRS RIKSDAG.
första kammaren två ocli av andra 1
kammaren fem, Ett hemligt utskott
sågs jämväl, men sedan vilande grund-1
lagsbestämmelser om utseende av ën
riksdagens 7( t rikesnämnd godkänts,va\-’
des i stället för nämnda utskott
ledamöter och suppleanter i utrikes nämnden.
Vid utgången av tiden för
avgivande av K. Maj:ts propositioner hade
avlämnats 320 propositioner samt vid
riksdagens slut 369 (år 1920: 438). 1
för sta kammaren avgåvos under
riksdagen sammanlagt 243 motioner (år
1920: 315) och i andra kammaren 375
(ar 1920: 460). Riksdagsskrivelser
avlätos till K. Maj:t till ett antal av
icke mindre än 437.
Gemensam votering företogs
under riksdagen i 32 fall och interpella-.
tioner framställdes till ett antal av 25,
därav 10, i första och 15 i andra
kammaren. I två fall vägrade första
kammaren interpellationens framställande.
Det har vidtagits åtskilliga
åtgärder för att hålla tiden för riksdagens
arbeten inom rimliga gränser, men
dessa åtgärder ha visat sig föga
effektiva. Riksdagarna visa en allt
tydligare tendens att draga ut över största
delen av även juni månad. Så även
med 1921 års riksdag. Den avslöts
nämligen först den 21 juni.
Vi övergå nu till en kortfattad
redogörelse för de viktigaste av
riksdagens beslut.
Grundlagsfrågor m. m.
Strax i början av sin sammanvaro
beslöt riksdagen att definitivt
godkänna en mängd från närmast
föregående riksdagar vilande förslag till
ändringar i grundlagarna. - Det kanske
viktigaste av dessa förslag var det som
avsåg politisk rösträtt och valbarhet
för kvinnor.
Beträffande första kammarens
sammansättning gäller numera, att dess
ledamöter väljas av landstingen och
särskilt utsedda elektorer för de
städer, som ej deltaga i landsting, och
valet gäller för en tid av åtta år.
Förvalen är riket indelat i valkretsar
(Stockholm och Göteborg utgöra
varför sig en valkrets). Annan stad, som
ej deltager i landsting, tillhör samma
valkrets som det landstingsområde,
vari staden förut ingått. Flera
landstingsområden kunna sammanföras i en
valkrets.
Elektorerna utses för Stockholm
och Göteborg till lika antal med
stadsfullmäktige samt för annan stad, som
ej deltager i landsting, efter
folkmängden (samma beräkningsgrund som vid
landstingsmannaval). Valrätt vid
elektorsval har envar kommunalt röstbe-
rättigad från och med året efter det,
varunder han uppnått 27 års ålder.
Valkretsarna indelas i åtta
grupper, vilken indelning bestämmes i
vallagen. Varje år under september
månad förrättas val för nästföljande
åttaårsperiod inom en av nämnda grupper
i den ordning dem emellan, som
stadgas i vallagen.
Vad andra kammaren beträffar
gäller att valrätt — med vissa
undantag — tillkommer envar man och
kvinna, som är svensk undersåte, och
senast under nästföregående
kalenderår uppnått 23 års ålder. Det s. k.
utskyldsstrecket är borttaget.
Vad den nyinrättade
utrikesnàmn-den beträffar, skall den bestå av 16
ledamöter, som av varje riksdag utses
att med konungen rådpläga om
ärenden, som angå rikets förhållande till
främmande makter. Sådan
rådplägning bör i alla utrikesärenden av större
vikt äga rum fore avgörandet. — För
övrigt har bestämts, att viktigare
överenskommelser med främmande makter
skola framläggas till riksdagens
godkännande. Formligt stadgande har
införts i grundlagen därom, att
muntligt meddelande till riksdagen i
utrikespolitiska frågor kan ske genom en
statsrådsledamot.
Vidare må nämnas, att rätt
medgivits att i vissa fall ingiva valsedel
uta7i inställelse vid valförrättning,
varjämte ledamot av andra kammaren
erhållit obegränsad rätt att avsäga sig
sitt riksdagsmannauppdrag.
Genom ändring i § 28
regeringsformen har det grundlagsenliga
hindret för kvinna att bekläda statsämbete
undanröjts.
Riksdagsmannaarvodetia hava
höjts till 32 kr. om dagen för den,
som ej är bosatt i Stockholm, dock
högst till 4,500 kr. för riksdag. Riks:
dagsman, som är bosatt i Stockholm,
åtnjuter 24 kr. om dagen, dock
sammanlagt högst 3,400 kr.
Såsom vilande till vidare grund*
lagsenlig behandling har riksdagen
antagit förslag dels till avskaffande av
det s. k. värnpliktsstrecket, dels till
införande av s. k. konsultativ folkr
omröstning. Sådan omröstning kan
enligt förslaget äga rum i ärende av
»särskild vikt och beskaffenhet», därest
beslut genom särskild lag fattats om
dess anställande.
Riksdagen har slutligen i
skrivelse till K. Maj:t begärt utredning
dels rörande begränsning av rätten att
i dagblad och periodiska skrifter
offentliggöra skildringar av grövre
kriminella eller sexuella brott dels
rörande snar revision av
tryckfrihets-för ordn ingens sekretessbestämmelser.
Bland grundlagsfrågor, söm for-
6—212357. Almanack för alla IQ22. 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
