Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1921 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1921 ARS RIKSDAG
fallit på grund av kamrarnas
skiljaktiga- beslut, må nämnas den segslitna
fragàn om öppen omröstning i
kamrarna. Förslag därom föll i den direkt
folkvalda kammaren, men godkändes
utan votering av den första.
Till sist må erinras om, att en del
ändringar i vallagen antagits,
varigenom inforts förstorade valkretsar
och ny sammant åkningsmetod vid
val till andra kammaren.
Beträffande
kommunallagstiftningen är endast att nämna, att
riksdagen hos K. Maj:t begärt en allmän,
i huvudsak formell revision av
förordningarna om kom mun al styrelse på
landet och i stad.
Statsfinanser, bank- och
penningväsende.
Det allmänna
depressionstillståndet föranledde även, att
valutaspörsmålet blev föremål för ingående
debatter närmast med anledning av ett
utlåtande, som bankoutskottet avgivit
i ärendet. Något formligt beslut
fattades emellertid ej, utan diskussionen
fick utgöra svar på frågan.
En betydelsefull reform har
genomförts på statsfinansernas område, i det
att riksdagen — trots starka
reservationer inom statsutskottet — beslöt,
att budgetåret skulle omläggas från
att omfatta kalenderår till att gälla för
tiden 1 juli—30 juni. Vid 1923 års
riksdag kommer reformen att fullt
genomföras, så att detta års riksdag
får att fastställa en budget för tiden
i juli 1923—30 juni 1924. 1922 års
riksdag får däremot att besluta blott
rörande statsutgifterna for första
halvåret 1923. Nödiga medel hava avsatts
för genomförandet av reformen, men
det återstår att se, huruvida genom
densamma förhoppningarna komma
att infrias om en framtida bättre
överensstämmelse mellan beräknade och
verkliga siffror både på debet- och
kreditsidan.
Den med 125 mill. kronor ökade
sedelutgivningsrätt, som under
närmast föregående riksdagar medgivits
riksbanken, utsträcktes att gälla till
den i mars 1922.
Beträffande riksbanksedlarnas
inlösen med guld medgav riksdagen
befrielse från sådan inlösen t. o. m.
den 30 sept. 1921.1
En del ändringar i banklagen
hava beslutats i huvudsak åsyftande
inskränkning i bankbolags rätt att
förvärva aktier samt förbud för sådant
i Såsom bekant har sedermera K. Maj:t
på framställning av riksbanksfullmäktige
medgivit, att denna befrielse från
guldinlösen skall utsträckas t. o. m. den 31 mars
1922.
bolag att förskaffa sig andel i vinst
på verksamhet, som bolaget självt ej
äger bedriva.
Slutligen må nämnas, att
riksdagen anhållit om uppdrag åt
trustlag-stiftningskommittén att undersöka
huruvida och i vad mån uppgifter
rörande förhållandet mellan
näringslivet och de större bankerna må
kunna i större omfattning än hittills
offentliggöras.
Lagstiftning och rättsskipning.
På civillagstiftningsområdet är
först att märka den nya konkurslagen
med därtill hörande lag om
ackords-förhandling utan konkurs, samt
vidare lagen om förvaltning av
bysamfäl-ligheter samt om ändring i lagen om
fastighetsbildning i stad. Lagar hava
även godkänts om utmà111 ingsed samt
om ändring i vissa delar av
utsök-ningslagen.
Hyresstegringslagen erhöll
förlängd giltighet dock bl. a. med
den ändring att hyresvärd medgivits
rätt att efter den 1 juli 1922 uppsäga
hyresavtal till upphörande den 1 okt.
1923 eller senare. En avveckling av
hyresstegringslagen har sålunda börjat
genomföras.
Strafflagen har i vissa avseenden
humaniserats, först och främst genom
dödsstraffets avskaffande utom
beträffande gärningar, som falla under
krigslagarna och som begåtts under
krigstid. Vidare hava straffen för
fosterfördrivning och barnamord
lindrats. Straffen för djurplågeri
hava däremot skärpts.
Riksdagen biföll ett av K. Majit
framlagt förslag om upphävande av
patronatsrätten, men avslog
lagförslag om kantorer, om
mässfallsgudstjänst m. m.
Den gamla frågan om en egen
hovrätt för Norrland har tagit ett
steg framåt till sin lösning, i det
riksdagen anhållit, att K. Maj:t måtte
taga under omprövning frågan om
inrättande av en särskild hovrätt för de
fyra norrländska länen.
Slutligen har riksdagen hemställt
hos K. Maj:t om de s. k.
rannsaknings-turnéernas avskaffande, så att, då
brott förövats på skilda orter,
rannsakning och dom må äga rum blott
vid en domstol.
Försvarsväsendet.
Riksdagen avslog K. Maj:ts förslag
ang. ökad utbildningstid för
värnpliktiga av 1921 års klass. Med
hänsyn till det statsfinansiella läget och
försvarsrevisionens ännu ej avslutade
arbeten beslöt riksdagen, att under
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
