Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statistiska upplysningar om Sverige, av L. Widell - Kultur-, sociala och finansiella förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISKA UPPLYSNINGAR OM SVERIGE.
Kultur-, sociala och finansiella förhållanden.
Kyrkliga förhållanden. Av Sveriges befolkning voro år 1910 endast 24,714
eller 0 4 % främmande trosbekännare, varav 6,211 metodister, 8,504 baptister,
3,070 romerska katoliker, 6,112 judar och 817 anhängare av andra
trosbekännelser. Av dem, som nominellt voro medlemmar av kyrkan, tillhörde dock
åtskilliga i själva verket främmande trossamfund. Särskilt baptisternas men
även metodistenias antal var därför i verkligheten betydligt högre än det nyss
angivna. Av de till svenska kyrkan hörande 3,489,763 invånarne över 15 års
ålder i länen utom Stockholms stad voro 16,156 eller 0*5 % odöpta. — Den
svenska statskyrkan omfattade vid början av år 1921 2,588 forsamlingar,
fördelade på 1,419 pastorat (utom hov- och garnisonsförsamlingar), 188 kontrakt
och 12 stift förutom Stockholms stad.
Av Europas folkmängd år 1900, utgörande 400 millioner, voro 98 millioner
protestanter, 179 mill. romerska katoliker, 105 mill. grekiska katoliker, nära 9
mill. judar och över 8 mill. muhammedaner. Av Sydvästeuropas 95V2 mill.
människor voro 94V2 mill. romerska katoliker; Skandinavien är lika avgjort
protestantiskt; i övriga delar av vår världsdel äro trosbekännelserna mera
blandade.
Undervisningsväsendet. Ar 1920 funnos i Sverige 24,833 lärare (och
lärarinnor) vid folkskolorna (lärare i endast övningsämnen ej inräknade).
Antalet läraravdelningar var 24,784, därav i s. k. heltidsläsande skolor 19,640 och
i halvtidsläsande 5,144. Lärjungarnas antal var 708,821. därav i flyttande
skolor 24,115 eller 3*4 % (är 1882 var siffran 35"3 %). Kommunernas utgifter
for folkskolorna uppgingo år 1917 till 63,559,109 kronor.
Av de värnpliktiga äro i de skandinaviska länderna samt Tyskland och
Schweiz så gott som alla làskunniga. I Ryssland saknade enligt senaste
uppgifter 62 % denna färdighet, i Nederländerna 1 %, Belgien 9, Storbritannien
och Irland 1, Frankrike 3, Italien 31, Grekland 30, Rumänien 65, Serbien 43 %.
De allmänna läroverken ägde 27,828 lärjungar höstterminen år 1920.
Av lärjungarna i realskolan voro 20,025 gossar och 1,556 flickor; av gymnasiets
lärjungar (sanitl. gossar) voro 3,487 realister och 2,760 latinare.
Statsanslagen till de allmänna läroverken uppgå för år 1921 till 8,935,900 kr. oberäknat
kostnaderna for tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg.
Höstterminen 1920 undervisades i kojnmunala mellanskolor 6,734, i
högre enskilda goss- och samskolor 5,120, i högre enskilda flickskolor 27,3x7
och i enskilda mellanskolor 1,301 lärjungar.
Folkhögskolorna undervisade år 1920 3,428 lärjungar, varav 1,793 män
och 1,635 kvinnor.
Via universiteten (Karolinska institutet samt Stockholms och Göteborgs
högskolor inräknade) utgjorde höstterminen 1920 professorernas antal 102;
docenterna voro 219. Samtidigt var studentantalet i Uppsala 2,493, Lund 1,423,
Karolinska institutet 926, Stockholms högskola 868 och Göteborgs
högskola 201, eller tillsammans 5,911, varav studerande inom teologiska fakulteten
388, juridiska fak. 1,412, medicinska fak. 1,792 och filosofiska fak. 2,319; av
hela antalet studenter voro 592 kvinnor, varav 14 i teologiska, 39 i juridiska,
X58 i medicinska och 381 i filosofiska fakulteten. — Statsanslagen till de trenne
statsuniversitelen (Uppsala och Lund samt Karolinska institutet jämte
Serafimerlasarettet och Akademiska sjukhuset i Uppsala) uppgå för år 192X till
6,185,046 kr. oberäknat kostnaderna för tillfällig löneförbättring och
dyrtidstillägg.
Sjukvården. År 1919 funnos i Sverige 1,606 praktiserande läkare. Samma
år funnos 580 tandläkare. Barnmorskornas antal var 3,010. På de 544 civila
sjukvårdsinrättningarna (utom sinnessjukvårdsanstallerna) funnos
sammanlagt 31,205 sjuksängar. Hospitalen och asylerna för sinnessjuka voro 16 med
9,402 vårdplatser. Ajpotekens antal var 390.
Fattigvården. Ar 1919 funnos i Sverige 1,942 egentliga
fattigvårdsanstalter (mindre fattigstugor ej inräknade), med utrymme för sammanlagt 63,828
personer. — Hela antalet understödstagare uppgick till 251,618, av vilka
188,151 voro direkta understödstagare. de övriga 63,467 voro barn, som
ansågos åtnjuta del av det understöd, som utgick till deras föräldrar. Av
samtliga understödstagare erhöllo 50,571 blott tillfälligt understöd, medan de övriga
201,047 hade varaktig hjälp; av de sistnämnda voro 81,444, som helt och
hållet försörjdes av fattigvården. Kommunernas utgifter för fattigvården
uppgingo 19x7 till 40,088,463 kronor.
Allmänna pensionsförsäkringen trädde i verksamhet med början av år 1914.
Definitiva pensionsbrev utfärdades år X919 för 23,367 personer. Utbetalta
I04
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
