Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statistiska upplysningar om Sverige, av L. Widell - Kultur-, sociala och finansiella förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISKA UPPLYSNINGAR OM SVERIGE.
understöd uppgingo till 17*09 millioner kr., varav kommo på staten (eller
pensionsförsäkringsfonden) X2’82 och pä kommuner och landsting 4*27 mill. kr.
Pensiönsförsäkringsforidetts behållning utgjorde vid utgången av aret 112*08
mill. kr.
Finanser. Statens finanser. Rörande statens beräknade inkomster och
utgifter år 1922 se riksstaten å sid. 80. Statens inkomster uppgingo enligt
riksrakenskapsverkets budgetredovisning för 1920 till 1,145,197,012 kr., varav
s. k. egentliga statsinkomster 802,453,373 inkomster av statens produktiva
fonder 32,109,256 i anspråk tagna kapitaltillgångar 124,094,299 och lånemedel
186,540.084. Riksstatsutgifterna utgjorde samtidigt (med avräknande av
»utgitts-anslagens uppbördsmedel» 944,622,227 kr., varav s. k. verkliga utgifter
722,494,332 och utgifter för kapitalökning 222,127,945 kr. Statens i
statskontoret ocn riksgäldskontoret bokförda tillgångar jämte riksbankens tillgångar
utgjorde vid slutet av år 1920 2,919,301,980 kr., varav statens järnvägar
1,004,347,662, statens domäner 447,264,338, egendom under
vattenfallsstyrelsens förvaltning 226,772,367, statens utlåningsfonder 213,696,939
telegrafverkets egendom 190,693,557, statens aktier 129,663,427 och riksbankens
till-gängar 91,007,627 kr. Härtill komma ej bokloida tillgångar till ett belopp
av omkr. 600 mill. kr., vadan samtliga tillgångar skulle uppgå till omkr.
3,500 mill. kr. Om från tillgångarna dragas fonderade statslånen 1,270,440,927
kr., uppstår en behållning av omkr. 2,200 millioner kr. Sveriges
finansiella ställning är i detta hänseende gynnsammare än kanske något annat
lands i hela världen. Nationalformbgenheten i dess helhet (efter avdrag
av skulder till utlandet) beräknades till: 2885 6,543, 1898 9,000 och 1908 13,813
millioner kr.
Landskommunernas (utom köpingarna) inkomster utgjorde år 1917
97,136,958 kr., varav utskylder 58,063,145, grundavgifter till pensionsförsäkringen
6,329,503 och statsbidrag 19,044,153 kr. Utgifterna voro samtidigt 102,702,239
kr., varav för kyrkliga àndamal 14,190,505, folkskola 40,029,699,
pensionsförsäkringen 8,618,098 och fattigvård 20,863,702 kr. Vid samma års slut uppgingo
tillgångarna till 213,244,770 och skulderna till 91,948,175 kr.
Stadernas och köpingaritas inkomster utgjorde år 1917 239,933,600 kr.,
varav tomtören, hyror, räntor o. d. 21,102,120, utskylder 95,753,910,
grundavgifter till pensionsförsäkringen 2,376,007, statsoidrag 10,859,888,
brännvinsfor-säljningsniedel 5,353,670, hamnavgifter 5,432,054, tolagsersättning 2,319,889 samt
gas-, elektricitets- och vattenledningsavgifter 50,264,209 kr. Utgifterna voro
samma år 275,455,526 kr., varav för kyrkliga ändamål 6,550,858, folkskola
23,529,410, fattigvård 19,224,761, sundhetsvård 14,616,159, läroverk o. d. 5,038,709,
diverse byggnader och inventarier 31^139,489, vägar, gator, torg o. d. 11,703,535,
hamnar, broar o. d. 14,199,872, renhållning 6,679,108, gatubelysning 2,609,491,
vattenledning 5,477,535, brandväsen 3,239,021, allmänna pensionsförsäkringen
3,628,393, magistrater samt stadsfullmäktiges och nämnders expeditioner
7 934,408, polis 8,684,886,. räntor ä lån upptagna av stadsfullmäktige elJer allmän
radstuga 27,290,976 kr. Tillgångarna utgjorde vid samma års slut 994,561,463 kr.
och skulderna 725,753,074 kr.
Municipalsamhallenas inkomster uppgingo år 1917 till 2,014,362 kr., varav
atskylder 849,445 kr. Utgifterna voro 2,788,085 kr. Tillgångarna utgjorde
vid samma ars slut 9,268,404 kr. och skulderna 7,207,933 kr.
Landstingens inkomster utgjorde år 1917 31,148,233 kr., varav
landstingsskatt 20,852,292, sjukvårdsavgift 1,016,277, brännvinsförsäljningsmede] 3,114,681
och legosängsavgifter 3,064,871 kr. Utgifterna voro samtidigt 30,904,845 kr.,
varav för hälsö- och sjukvård 22,412,855, undervisning 2,536,830 och räntor
1,481,138 kr. Tillgångarna uppgingo vid samma års slut till 81,210,905 kr. och
skulderna till 36,333,892 kr.
Samtliga skatter till stat och kommuner, däri inbegripna
skogsvårdsavgifterna och väghållningsbesväret, utgjorde i medeltal åren 1906—10
250,714,819 och 1911—15 333,975,247 kr. Ar 1917 hade beloppet stigit till
722,407,386 kr. och kan preliminärt beräknas för 1918 till 1,017,000,000 och för
1919 till 1,218,900,000 kr. I medeltal per invånare utgjorde skatterna 1906—10
40, 1911—15, 59, 1917 125, 1918 175 och jmi9 209 kr. Av samtliga ^ skatter
utgöra skatterna till staten omkrirtg 2/s. Tullar och acciser, som åren 1006—
10 utgjorde nära 45 % av hela skattebeloppet, utgjorde 1919 endast 17 % därav
(1918 t. o. m. endast 9 %).
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
