Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om oljan och oljetrusterna, av Halvar Sjöström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM OLJAN OCH OLJETRUSTERNA.
millioner kg.
Förenta Staterna . . . . . 32,300
Ryssland........ . 9,250
Nederl. Indien ...... 1-550
Galizien . ......... 1,100
Rumänien .........1,100
Övriga länder tillhopa . . . 5,500
Värlsproduktionen 50,800
Vi se, att Förenta Staterna utan
jämförelse är den största producenten
och i det föregående omnämndes, att
detta land år 1917 stegrat sin
produktion till 48,000 millioner liter, vilket i
runt tal motsvarar 43,000 millioner kg.
Fotogen är ju, som schemat
visade, en produkt, som erhålles ur
råoljan. Det torde vara av ett visst
intresse att se, huru förbrukningen av
denna produkt som, det torde
förutskickas, utgör den i mängd största
destillationsprodukten av råolja,
fördelar sig per capita i världen.
Uppgifterna avse år 1910.
kg. pr. inv.
I Europa med 446 mill. inv. . 8*78
I Amerika » 175 » » .17*41
I Asien » 956 » » . 2*06
I Afrika » 138 » » . 1*42
I Australien 7*5 » » . xo’66
I Sverige..........18*36
Det är oss nutidsmänniskor icke
möjligt att förneka vårt beroende av
råoljan och de produkter, som
framställas ur den. Kan det då förvåna,
att skarpa strider stått om världens
oljeförekomster, och de fortgå än i
dag. I det föregående har i korta
drag nämnts om Standard Oiis
utveckling, och det torde icke vara oriktigt
att antaga, att det en gång var detta
jätteföretags avsikt att skapa ett
världsmonopol såväl beträffande
produktionen som handeln pa detta område.
Det lyckades emellertid icke
Standard O il att realisera planen. I de
större fyndorterna växte företag upp,
vilka för att kunna bestå i
konkurrensen med Standard Oil tvingades till
centralisering. Truster och karteller
hava säkerligen icke inom något annat
område tvingats fram så som här, och
ju mäktigare företag som i striden
stå mot varandra, desto våldsammare
bli slagen. Det är väldiga
ekonomiska intressen med i dessa företag,
och många gånger hava t. o. m. de
olika ländernas regeringar ingripit.
Det torde hava sitt intresse att här
beröra kapitalfrågan.
I den amerikanska oljeindustrien
torde undantagslöst amerikanskt
kapital vara representerat. Att söka få
fram en siffra härpå torde vara
omöjligt trots att huvudparten ligger inom
Standard Oil C:o men man torde ha
rätt att gissa på närmare 2 milliarder
dollars. Detta bolags raffineringsverk
representerade enbart ett kapital av
182 millioner dollars. Tag sedan alla
oljekällorna med deras
borrningskostnader, transportanordningar i form av
tankångare, tankvagnar och framför
allt dessa pipe-lines, (rörledningar
genom vilka oljan pumpas). Den längsta
pipeline har Standard Oil. Den är
2,500 km. lång och går från
Indianterritoriet upp till New York. Endast
denna rörledning har kostat 85 mill.
dollars. Betänk också vilket
rörelsekapital, som eifordras för detta
jätteföretag med alla dess dotterbolag.
Endast i Stockholm har Standard Oil
icke mindre än tre dotterbolag.
Gå vi till den ryska oljeindustrien
sådan den tedde sig före kriget, så har
jämförelsevis väldiga summor satts in
där. Åtminstone uppgick det där
investerade kapitalet till 250 mill. rubel
eller 700 mill. kronor. Här träffa vi
på en fyndort, dit olika lähders
kapital sökt sig. Bröderna Nobel
begagnade sig av tyskt kapital i stor
utsträckning. I den Nobelska trusten
arbetade ett kapital på c:a 78 mill.
rubel. Rotschildkoncernens kapital var
i huvudsak franskt med tillhopa c: a
12 mill. rubel. Emellertid övertogs
denna av Royal Dutch and Shell C:o,
varigenom det franska kapitalet
ersattes med holländskt-engelskt. För
övrigt låg icke obetydligt engelskt
kapital i den ryska oljeindustrien.
På den inhemska marknaden
arbeta de tre största företagen som
kartell och lyckades det denna att tvinga
under sig all grosshandel i olja. Alla
större affärer delades upp i bestämda
proportioner mellan medlemmarna i
kartellen.
Den rumänska oljeindustrien har
huvudsakligen finansierats av tyska
storbanker, men i övrigt finnes mycket
holländskt och fransk kapital
investerat. Det finnes här också en nog så
intressant sak att lägga märke till.
Standard Oil har här sina intressen
tillvaratagna i ett dotterbolag Romana
Americana. För den inhemska
marknaden bildades en kartell, i vilken
Standard Oiis dotterbolag icke gick
med utan satte igång med en våldsam
konkurrens med kartellen. Slutligen
måste Rumäniens regering ingripa för
att rädda den inhemska industrien och
Romana Americana tvingades på så
sätt in i det försäljningsbolag som
sålunda bildades.
Den forna österrikiska
oljeindustrien utvecklade sig på ett säreget
sätt. Inhemskt kapital placerades i
reningsverk, vilka avsågo att rena in
porterad rysk råolja, men så
småningom gåvo också borrningarna i Galizien
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
