Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statistiska upplysningar om Sverige, av L. Widell - Kultur-, sociala och finansiella förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISKA UPPLYSNINGAR OM SVERIGE.
Kultur-, sociala och finansiella förhållanden.
Kyrkliga förhållanden. Av Sveriges befolkning voro år 1910 endast 34,714
eller 0*4 % främmande trosbekännare, varav 6,2xx metodister, 8,504 baptister,
3,070 romerska katoliker, 6,1x2 judar och 8x7 anhängare av andra
trosbekännelser. Av dem, som nominellt voro medlemmar av kyrkan, tillhörde dock
åtskilliga i själva verket främmande trossamfund. Särskilt baptisternas men
även metodisternas^ antal var därför i verkligheten betydligt högre än det nyss
angivna. Av de till svenska kyrkan hörande 3,489,763 invånarne över 15 års
ålder i länen utom Stockholms stad voro 16.156 eller 0*5 % odöpta. — Den
svenska statskyrkan omfattade vid början av maj 192a 2,585 församlingar,
fördelade på 1,421 pastorat (utom hov- och garnisonsförsamlingar), x88 kontrakt
och xa stift förutom Stockholms stad.
Av Europas folkmängd år 1900, utgörande 400 millioner, voro 98 millioner
protestanter, 179 mill. romerska katoliker, 105 mill. grekiska katoliker, nära 9
mill. judar och över 8 mill. muhammedaner. Av Sydvästeuropas 95x/a mill.
människor voro 94x/a mill. romerska katoliker; Skandinavien är lika avgjort
protestantiskt; i övriga delar av vår världsdel äro trosbekännelserna mera
blandade.
Undervisningsväsendet. Ar 1920 funnos i Sverige 24,833 lärare (och
lärarinnor) vid folkskolorna (lärare i endast övningsämnen ej inräknade).
Antalet läraravdelningar var 24,784, därav i s. k. heltidsläsande skolor 19,640 och
i halvtidsläsande 5,144. Lärjungarnas antal var 708,821. ’ därav i flyttande
skolor 24,115 eller 3*4 % (år 1882 var siffran 35*3 %). Kommunernas utgifter
för folkskolorna uppgingo år 19x7 till 63,559,109 kronor.
Av de värnpliktiga äro i de skandinaviska länderna samt Tyskland och
Schweiz så gott som alla låskunniga. I Ryssland saknade enligt senaste
uppgifter 62 % denna färdighet, i Nederländerna x %, Belgien 9, Storbritannien
och Irland x, Frankrike 3, Italien 31, Grekland 30, Rumänien 65, Serbien 43 %.
De allmänna läroverken ägde »8,56a lärjungar höstterminen år 1921.
Av lärjungarna i realskolan voro 20,340 gossar och 1,658 flickor; av gymnasiets
lärjungar (av vilka 34 flickor) voro 3,641 realister och 2,923 latinare.
Statsanslagen til! de allmänna läroverken uppgå för år 1922 till 8,608,677 kr. oberäknat
kostnaderna för tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg.
Höstterminen 1921 undervisades i kommunala mellanskolor 7,766, i
högre enskilda goss- och samskolor 5,408, i högre enskilda flickskolor 27,870
och i enskilda mellanskolor 1,447 lärjungar.
Folkhögskolorna undervisade år 1921 2,944 lärjungar, varav 1,337 män
och 1,607 kvinnor.
Vid universiteten (Karolinska institutet samt Stockholms och Göteborgs
högskolor inräknade) utgjorde höstterminen 1921 professorernas antal 194;
docenterna voro 225. Samtidigt var studentantalet 1 Uppsala 2,579, Ltina 1,410,
Karolinska institutet 690, Stockholms högskola 9x3 och Göteborgs
högskola 2x2, eller tillsammans 5,804, varav studerande mom teologiska fakulteten
367, juridiska fak. 1,502, medicinska fak. 1,6x3 och filosofiska fak. 2,322; av
hela antalet studenter voro 556 kvinnor, varav xx i teologiska, 50 i juridiska,
X28 i medicinska och 367 i filosofiska fakulteten. — Statsanslagen till de trenne
statsuniversiteten (Uppsala och Lund samt Karolinska institutet jämte
Serafimerlasarettet och Akademiska sjukhuset i Uppsala) uppgå för år 1922 till
4,170,278 kr. oberäknat kostnaderna för tillfällig löneförbättring och
dyrtidstillägg.
Sjukvården. Är X920 funnos i Sverige 1,634 praktiserande läkare. Samma
år funnos 627 tandläkare. Barnmorskornas antal var 3,022. På de 539 civila
sjukvårdsinrättningarna (utom sinnessjukvårdsanstalterna) funnos
sammanlagt 31,576 sjuksängar. Hospitalen och asylerna för sinnessjuka voro x6 med
9,40a vårdplatser. Apotekens antal var 390.
Fattigvården. Ar 1920 funnos i Sverige 1,93a egentliga
fattigvårdsanstalter (mindre fattigstugor ej inräknade), med utrymme för sammanlagt 62,685
personer. — Hela antalet understödstagare uppgick till 241,328, av vilka
182,420 voro direkta understödstagare. de övriga 58,908 voro barn, som
ansågos åtnjuta del av det understöd, som utgick till deras föräldrar. Av
samtliga understödstagare erhöllo 45,276 blott tillfälligt understöd, medan de övriga
196,052 hade varaktig hjälp; av de sistnämnda voro 8x,xxx, som helt och
hållet försörjdes av fattigvården. Kommunernas utgifter för fattigvården
uppgingo 19x7 till 40,088,463 kronor.
Allmänna pensionsförsäkringen trädde i verksamhet med början av år 1914.
Definitiva pensionsbrev utfärdades år 1920 för 23,846 personer. Utbetalta
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
