Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statistiska upplysningar om Sverige, av L. Widell - Kultur-, sociala och finansiella förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISKA UPPLYSNINGAR OM SVERIGE.
understöd uppgingo till 18*69 millioner kr., varav kommo på staten (eller
pensionsförsäkringsfonden) 14*02 och på kommuner och landsting 4*67 mill. kr.
PensionsfÖrsäkringsfondens behållning utgjorde vid utgången av året 134*56
mill. kr.
Finanser. Statens finanser. Rörande statens beräknade inkomster och
utgifter år 1923 se riksstaten å sid. 100. Statens inkomster uppgingo enligt
riksräkenskapsverkets budgetredovisning för 1921 till 1,190,391,842 kr., varav
s. k. egentliga statsinkomster 692,929,499, inkomster av statens produktiva fonder
m. m. 66,232,098, i anspråk tagna kapitaltillgångar 201,686,300 och lånemedel
229,543,94<5. Riksstatsutgifterna utgjorde samtidigt (med avräknande av
»utgiftsanslagens uppbördsmedel») 1,154,825,788 kr., varav s. k. verkliga utgifter
891,071,815 och utgifter för kapitalökning 263,753,973 kr. Statens i
statskontoret och riksgäldskontoret bokförda tillgångar jämte riksbankens tillgångar
utgjorde vid slutet av år 1921 2,969,574,031 kr., varav statens järnvägar
1,035,736,749, statens domäner 453,288,366, egendom under
vattenfallsstyrelsens förvaltning 276,929,295, statens utlåningsfonder 237,769,435,
telegrafverkets egendom 2x3,467,477, statens aktier 130,9x3,427 och riksbankens
tillgångar 106,4x1,660 kr. Härtill komma ej bokförda tillgångar till ett belopp
av omkr. 600 mill. kr., vadan samtliga tillgångar skulle uppgå till omkr.
3,600 mill. kr. Om från tillgångarna dragas fonderade statslånen 1,423,464,853
kr., uppstår en behållning av omkr. 2,150 millioner kr. Sveriges
finansiella ställning är i detta hänseende gynnsammare än kanske något annat
lands i hela världen. Nationalförmögenheten i dess helhet (efter avdrag
av skulder till utlandet) beräknades till: 1885 6,543, J898 9,000 och 1908 13,8x3
millioner kr.
Landskommunernas (utom köpingarna) inkomster utgjorde år 1917
•97,136,958 kr., varav utskylder 58,063,145, grundavgifter till pensionsförsäkringen
6,329,503 och statsbidrag 19,044,153 kr. Utgifterna voro samtidigt 102,702,239
kr., varav för kyrkliga ändamal 14,190,505, folkskola 40,029,699,
pensionsförsäkringen 8,618,098 och fattigvård 20,863,702 kr. Vid samma års slut uppgingo
tillgångarna till 213,244,770 och skulderna till 91,948,175 kr.
Städernas och köpingarnas inkomster utgjorde år 19x7 239,933,600 kr.
varav tomtören, hyror, räntor o. d. 21,102,129, utskylder 95,753,910,
grundavgifter till pensionsförsäkringen 2,376,007, statsbidrag 10,859,888,
brännvinsför-säljningsmedel 5,353,670, hamnavgifter 5,432,054, tolagsersättning 2,319,889 samt
gas-, elektricitets- och vattenledningsavgifter 50,264,209 kr. Utgifterna voro
samma år 275,455,526 kr., varav för kyrkliga ändamål 6,550,858, folkskola
23,529,410, fattigvård 19,224,761, sundhetsvård 14,616,159, läroverk o. d. 5,038,709,
diverse byggnader och inventarier 31,139,489, vägar, gator, torg o. d. 11,703,535,
hamnar, broar o. d. 14,199,872, renhållning 6,679,108, gatubelysning 2,609,491,
vattenledning 5,477,535, brandväsen 3,239,021, allmänna pensionsförsäkringen
3,628,393, magistrater samt stadsfullmäktiges och nämnders expeditioner
7.934,408, polis 8,684,886, räntor å lån upptagna av stadsfullmäktige eller allmän
radstuga 27,290,976 kr. Tillgångarna utgjorde vid samma års slut 994,561,463 kr.
och skulderna 725,753,074 -kr.
Municipalsamhällenas inkomster uppgingo år 1917 till 2,014,362 kr., varav
utskylder 849,445 kr. Utgifterna voro 2,788,085 kr. Tillgångarna utgjorde
vid samma års slut 9,268,404 kr. och skulderna 7,207,933 kr.
Landstingens inkomster utgjorde år 1917 31,148,233 kr., varav
landstingsskatt 20,852,292, sjukvårdsavgift 1,016,277, brännvinsförsäljningsmedel 3,114,681
och legosängsavgifter 3,064,871 kr. Utgifterna voro samtidigt 30,904,845 kr.,
varav för hälsö- och sjukvård 22,412,855, undervisning 2,536,830 och räntor
1,481,138 kr. Tillgångarna uppgingo vid samma års slut till 81,2x0,905 kr. och
skulderna till 36,333,892 kr.
Samtliga skatter till stat och kommuner, däri inbegripna
skogsvårdsavgifterna och väghållningsbesväret, utgjorde i medeltal åren 1906—10
253,028,733 och 1911—15 336,765,831 kr. År 1917 hade beloppet stigit till
729,854,227 kr. och kan preliminärt beräknas för 1918 till 1,033,000,000, för 1919
till 1,238,000,000 och för år 1920 till 1,293,000,000 kr. I medeltal per invånare
utgjorde skatterna 1906—10 47, 1911—15, 60, 1917 126, 1918 178, 1919 212 och
1920 220 lcr. Av samtliga skatter utgöra skatterna till staten omkring 2/3.
Tullar och acciser, som åren 1906—10 utgjorde över 45 % av hela
skattebeloppet, utgjorde 1920 endast 22 ^’därav (1918 t. o. m. endast 9 %).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
