Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om torrår och våtår, av Axel Wallén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TORRÅR OCH VÅTXR SAMT DERAS UPPTRÄDANDE I SVERIGE.
Om torrår och våtår samt deras uppträdande i
Sverige.
Av överdirektören, fil. dr Axel Wallén.
Att nederbördens mängd betydligt växlar år från år är allom bekant
liksom att flera av våra näringsgrenar, särskilt jordbruket, skogshushållningen
och vattenkraftindustrien i hög grad påverkas av dessa växlingar. I detta
sammanhang talar man gärna om torrår och våtår, allteftersom den årliga
nederbördens mängd avsevärt under- eller överstiger den normala.
Nederbördens fördelning under året är emellertid också en sak av största betydelse.
Torråren och våtåren inverka ganska olika på de olika näringarna alltefter
denna fördelning. I stort sett skulle man härutinnan kunna säga, att vårens
nederbörd är viktigast för grödans utveckling, sensommarens för dess
skördande, sommarens för skogstillväxten, vinterns för skogsarbetena, sommarens
och höstens för vattenkrafttillgången o. s. v. I det följande bortse vi
emellertid från denna fördelning och hålla oss endast till nederbördens storlek.
Enligt 62 års observationer utgör den årliga nederbörden i Lund 602 mm.,
i Västervik 520 mm., i Göteborg 771 mm., i Uppsala 539 mm. och i
Härnösand 591 mm. Vi använda dessa stationer i det följande såsom exempel. I
somliga delar av landet är emellertid nederbörden större, i andra åter mindre
än vad dessa stationer visa. De nederbördsrikaste trakterna äro de som gränsa
till Norge från trakten av Sylarna till närheten av finska gränsen. 1 dessa
till stor< del av fjäll uppfyllda områden uppgår årsnederbörden genomsnittligt
till t,000 à 1,500 mm. och överstiger flerstädes sistnämnda värde. Den därnäst
nederbördsrikaste delen av landet är Götalands västsluttning, varest
nederbörden i ett långsträckt bälte på c:a 3 à 4 mils avstånd från kusten utgör
800—1,100 mm. Även trakterna öster och väster om detta bälte hava
nederbörd över 700 mm. I de västra delarna av Bergslagen samt i de i Värmland
och södra delarna av Dalarna belägna gränstrakterna till Norge är nederbörden
också ansenlig och utgör mellan 6—800 mm. Relativt nederbördsfattiga äro
åter de östra delarna av laiidet jämte öarna Oland och Gottland varest
nederbörden i allmänhet utgör 4—500 mm., inre Dalarna med omkr. 4—500 mm.
samt övre inre Norrland med 3—500 mm.
Om vi med de nyss för några stationer angivna värdena å medelnederbörden
jämföra motsvarande siffror å de högsta resp. lägsta där observerade
års-värdena, finna vi för Lund en högsta nederbörd år 1873 av 842 mm., en lägsta
år 1865 av 344 mm., för Västervik en högsta år 1912 av 738 mm., en lägsta år
1869 av 369 mm., för Göteborg en högsta år 1866 av 1,182 mm., en lägsta
år 1921 av 528 mm., för Uppsala en högsta år 1866 av 813 mm., en lägsta år
1875 av 3x2 mm., och för Härnösand en högsta år 1912 av 884 mm. och en
lägsta år 1871 av 282 mm. Man brukar kalla förhållandet mellan högsta och
lägsta årsnederbörden för »variationskvoten». Denna utgör för Lund 2,45, för
Västervik 2,00, för Göteborg 2,24, för Uppsala 2,66 och för Härnösand 3,13.
Dessa tal giva ett begrepp om hur mycket årsvärdena i extrema fall variera,
och vi finna, att man kan betrakta denna variation i vårt land såsom ganska
måttlig, då de nederbördsrikaste åren dock icke hava mera än 2 à 3 gånger
så stor nederbörd som de nederbördsfattigaste. Men med hänsyn därtill att
nederbörden i stora delar av landet håller sig kring ett belopp, som icke
mycket avviker från vad som är att betrakta som ett existensminimum, är
likväl denna variation mycket betydelsefull.
Vi kunna också på ett annat sätt karakterisera årsvärdenas foränderlighet,
i det att vi beräkna deras medelavvikelse. Vi finna då följande värden: Lund
87 mm., Västervik 81 mm., Göteborg 140 mm., Uppsala 97 mm. och
Härnösand 128 mm. Som fördelningen av arsvärdenas avvikelser icke mycket skiljer
sig från en s. k. normal fördelning, betyda dessa siffror, att ungefär vart
tredje år avviker mera från medeltalet, än nämnda siffror visa.
Vi kunna från statistisk synpunkt lämpligen såsom våtår karakterisera de
år, för vilka nederbörden är större än medelvärdet + medëlavvikelsen och
såsom torrår de, för vilka nederbörden är mindre än medelvärdet —
medelavvikelsen. För Lund skulle man då till våtår hänföra de år, som hava större
nederbörd än 680 mm., till torrår dem, som hava mindre nederbörd än 515
mm. I Västervik karakteriseras våtåren av nederbörd större än 601 mm.,
torråren av nederbörd mindre än 439 mm., i Göteborg våtåren av nederbörd över
X2 —222362. Almanack för alla IQ23. I43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
