Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om torrår och våtår, av Axel Wallén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TORRÅR OCH VÅTÅR SAMT DERAS UPPTRÄD ANDE I SVERIGE.
Vi kunna emellertid betrakta frågan om våtårens och torrårens upp*
trädande och orsaker också från en annan synpunkt, i det vi fråga oss, om
till äventyrs någon regelbundenhet existerar uti återkommandet av torra och
våta perioder. En utredning härav ger vid handen, att en dylik
regelbundenhet åtminstone i rätt stor utsträckning tycks förekomma. Därvid räcka
emellertid icke nederbördsobservationerna till för att giva ett säkert svar, då de
icke äro tillräckligt tillförlitliga långt tillbaka i tiden. Vi hava emellertid uti
vattenståndsvariationerna uti sjöar och floder en företeelse, som är nästan
enbart beroende på nederbördens växlingar. Framför allt sjöarna komma genom
Fig. x. Årliga maximi-, medel- och minimivattenstånd i Vänern (i m över
Sjötorps slusströskel).
den vattenmagasinering, som äger rum i dem, att avspegla nederbördens växlingar
i ett mycket utjämnat skick och särskilt är detta fallet med de stora sjöarna
som Vänern, Vättern och Mälaren, men ofta också med helt små reglerade
sjöar, varest den konstgjorda regleringen åstadkommer en liknande utjämning
som den naturliga, vilken sker i de större sjöarna. Medan våra floder
regelbundet avspegla nederbördens variationer i omgivningen, dess magasinering
om vintern i form av snö och dennas avsmältning om våren, händer det i de
stora sjöarna till och med, att den därav uppkomna årliga perioden blir mindre
framträdande än variationerna av flera års varaktighet. Dessa måste
emellertid bero på motsvarande variationer hos nederbörden. Vi hava därför uti
vattenståndsvariationerna ett hjälpmedel att studera de längre fluktuationerna i
nederbördens mängd.
Betrakta vi t. ex. kurvan i fig. i, som återgiver de årliga högsta,
medel-och lägsta vattenstånden i sjön Vänern för tiden 1807 till 1921 konstatera vi
genast, att avsevärda växlingar förekomma från det ena året till det andra.
Medelvattenståndet uppgick sålunda år 1873 till 5,18 m. över Sjötorps
slusströskel (jämför våtåret 1872) men år 18^9 blott till 3,27 m. Om man i^detalj
analyserar kurvan för Vänerns vattenstand, finner man, att, utom den årliga,
särskilt tvenne slag av fluktuationer spela en stor roll och till synes nästan
fullständigt förklara växlingarna i sjöns vattenstånd nämligen dels en
fluktuation med en medelvaraktighet av c:a 30 månader, dels en annan med en
medelvaraktighet av något mer än 11 år men så beskaffad, att under denna
tidrymd inträffa tvenne maxima och tvenne minima. Vad storleken av dessa
fluktuationer angår finner man, att, medan den årliga perioden hos Vänerns
vattenstånd har en amplitud av endast 37 cm., amplituden hos den fååriga
fluktuationen utgör 76 cm. och av den 11-åriga icke mindre än 90 cm. Att
märka är att den sistnämnda periodens amplitud är i det närmaste lika stor,
vare sig man beräknar den periodiska eller operiodiska amplituden, vilket ej
är fallet med den fååriga, som följaktligen är mera oregelbunden. För ett
flertal andra sjöar återfinnas liknande fluktuationer med ungefär samma
medellängd av nära 2V2 och c:a 11 år. För Mälaren exempelvis finner man
en årlig period om 39 cm., medan amplituden av den fååriga perioden utgör
40 cm. och av den 11-åriga 22 cm. Härmed vill jag emellertid icke hava sagt,
att icke möjligen också andra fluktuationer av mellanliggande längd och lika
regelbunden karaktär kunna finnas, som påverka vattenstånden. För
närvarande få vi emellertid nöja oss med att räkna med de nu omnämnda.
Bearbetar man på liknande sätt nederbördsobservationerna, finner man
även för dem samma fluktuationer, ehuru de icke äro så regelbundna. För
nederbörden i Uppsala har jag sålunda funnit, att man jämte en årlig period
med en amplitud av 45 mm. kan räkna med en fluktuation om c:a 24 manader
med en medelamplitud av 20 mm. och en annan om 11 år med en
medel-amplitud av zz mm., vilken sistnämnda fluktuation liksom för vattenstånden
är dubbel, så att tva maxima och två minima uppträda under loppet av de
11 åren.
Huru nederbördens variationer överensstämma med och något föregå
vattenståndens framgår med stor tydlighet av fig. 2, som visar dels kurvor för
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
