Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska hjälpverksamheten i Ryssland 1921—1922, av Eric Einar Ekstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På de ryska myndigheternas begäran förlades den huvudsakliga verksamheten
icke till själva staden Samara, såsom först var avsett, utan till den närmast
däromkring liggande landsbygden. Därmed avsågs att rädda lantbefolkningen
i trakten, som under hösten bearbetat och besått jorden, så att befolkningen
skulle bliva i stånd att också bärga den kommande skörden. Hjälparbetet
organiserades så, att invånarna i varje by anmodades att föreslå ett antal män
ur sin egen krets, bland vilka expeditionens ledning utsåg tvenne, en
tillhörande byns sovjet (ordningsmakten på platsen) och en såsom särskild
representant för den hungrande bondebefolkningen. Dessa båda män bekläddes
med förtroendet att vara vederbörande svenske Röda Korsdelegats närmaste
medhjälpare inom byn i fråga i och för anordnandet av hjälpverksamhetens
detaljer såsom anskaffande av lämpliga hus för samt iordningställande av
bagerier och folkkök, erfoderlig personal, anordnande av transporterna av
råvarorna från huvuddepöten i Samara, framforslande av bränsle och vatten m. m.
dylikt. Till att börja med inrättades trenne utspisningsdistrikt under ledning
av var sin delegat. Redan från början kunde utspisningen omfatta 18,000
människor om dagen i stället för 8,000—11,000 som man enligt den i Sverige
uppgjorda planen räknat med. De ursprungliga portionerna voro nämligen så
rikligt tillmätta, att de genom att något minskas kunde räcka till för ett större
antal personer.
Med stöd av det av 1922 års riksdag beviljade anslaget å 1,000,000 kronor
till den svenska hjälpverksamheten i Ryssland och de allt rikligare inflytande
frivilliga gåvorna av olika slag från alla håll i vårt land blev det möjligt att
alltmer utöka verksamheten, så att den kom att omfatta 66,000 personer, som
dagligen utspisades. Dessa voro fördelade på 10 distrikt med 94 byar om
tillsamman 3,066 kvadratkilometer.
Värdet av Sveriges bidrag uppgick den 1 september 1922 till:
| Statsanslag | Kr. 1,500,000 |
| Gåvor i penningar | 873,000 |
| Mjöl och diverse livsmedel | 390,000 |
| Kläder | 359,000 |
| Diverse utrustning | 9,000 |
| Summa | Kr. 3,131,000 |
| Slag | Kvantitet i kg. | Värde i kr. |
| Mjöl och spannmål | 1,205,000 | 313,000 |
| Gryn och ärter | 692,000 | 185,700 |
| Sill | 2,720,700 | 461,500 |
| Diverse livsmedel | 1,071,400 | 400,000 |
| Utsäde | 876,100 | 199,543 |
| Fourage | 1,011,800 | 156,700 |
| Summa | 7,577,000 | 1,716,443 |
| Folkköksmaterial | Kr. 29,400 |
| Transportmaterial | 77,800 |
| Medicin | 52,000 |
| Sjukhus- och personalutrustning, diverse varor | 122,400 |
| Summa | kr. 281,600 |
| Jordbruksmaskiner | Kr. 43,000 |
| Kläder och skodon | 426,000 |
| Skolmaterial | 4,300 |
| »Liebesgaben» | 42,000 |
| Summa | kr. 515,300 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
