Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår utrikeshandel och dess läge efter kriget, av Bengt Ljungberger - Några svenska konungars valspråk - Ryttarestatyer. Med bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR UTRIKESHANDEL^ OCH DESS LÄGE EFTER KRIGET
samma förmånsställning som våra viktigaste konkurrenter. För närvarande
inneha exempelvis England, Belgien och Förenta staterna förmånsställning
framför alla andra länder i fråga om import till Brasilien av en ur svensk
synpunkt så viktig vara som cement. Frankrike och Schweiz hava nyligen genom
traktater med Spanien för en del varor lyckats ernå betydande tullindringar.
I de kompromisser om fördelar, som nu pågå mellan de olika länderna, måste
vi hålla oss väl framme, ty denna fråga är av grundläggande betydelse för vår
exporthandels framtida utveckling.
Våra frihamnar och utrikeshandeln.
Ett märkligt steg framåt i vår strävan att skapa direktare
handelsförbindelser med utlandet äro de frihamnsbyggnader, som kommit till utförande
i Stockholm, Göteborg och Malmö. Ännu är det kanske för tidigt att yttra
sig om vilken roll dessa i framtiden komma att spela, då frihamnen i
Stockholm blott varit verksam ungefar ett år, och de andra frihamnarna blevo fardiga
först hösten 1022. Handeln kring Östersjön ligger ju nere av kända skäl,
men när förhållandena i de baltiska länderna så småningom bliva normala,
torde helt säkert en lönande transitohandel kunna komma till stånd.
Köpenhamn, vars frihamn ju ha fördelen av att vara bättre känd i världen, kommer
naturligtvis att bjuda en skarp konkurrens om Östersjöhandeln, men det finnes
ingen anledning att därför frukta, att ej våra modernt utrustade och billiga
ackomodationer erbjudande frihamnar ej skola kunna draga en god del av
transitohandeln i Östersjön till sig. Det blir naturligtvis ytterst de svenska
köpmännens och redarnas insats, som här kommer att bliva utslagsgivande,
men vårt läge i förhållande till Nordosteuropa är i sig självt den bästa
betingelsen för framgång härutinnan.
Några svenska konungars valspråk.
Gustaf I (1521—60): Omnis potestas a Deo est (All makt är af Gud). —
Beatus, qui timet Dominum (Säll den som fruktar Herren). — Dens
Pro nobis, qui contra nos ? (Om Gud är med oss, hvem kan då stå emot
oss?). — Domini est terra et coelum (Himmel och jord äro Herrens).
Karl IX (1599—1611): Jehovah solatium meum (Gud är min tröst). ’’
Gustaf II Adolf (1611—32): Gloria Altissimo Suorum Re/ugio (Ära vare
Herren, de sinas tillflykt). Begynnelsebokstäverna desamma som i
Gustavus Adolphus Suecorum Rex. — Cum Deo et victricibus armis
(Med Gud och segrande vapen). — Gott mit uns (Gud med oss).
Karl XII (1697—1718): Factus est Dominus protector rneus. — Dominus
protektor meus. — Med Guds hjälp.
Gustaf III (1771—92): Fäderneslandet.
Gustaf IV Adolf (1792—1809): Gud och folket.
Karl XIII (1809—1818): Folkets väl min högsta lag.
Karl XIV Johan (1818—44): Folkets kärlek min belöning.
Oskar I (1844—59): Rätt och sanning.
Karl XV (1859—72): Land skall med. lag byggas.
Oskar II (1872—1905): Brödrafolkens väl. (1905—1907): Sveriges väl.
Gustaf V (1907— ): Med folket för fosterlandet.
Ryttarestatyer.
(Till bilderna.)
Bild i. Marcus Aurelius’ fordom förgyllda ryttarestaty, den enda som
kommit till vår tid från antiken. Den stod under medeltiden framför
Late-ranska palatset och bevarades därför att man då trodde den vara Constantins.
På sin nuvarande plats restes den 1558. Den har starkt påverkat renässansens
ryttarestatyer. Marcus Aurelius var/kejsare 161—181 e. Kr.
Bild 2. Samtida statyett av Karl den store (768—814) i Musée Carnavalet
i Paris.
Bild 3. Staty av Can Grande della Scala, härskare i Verona. Skulpturen
utfördes 1329 i 3/4 av den naturliga storleken.
Bild 4. Jeanne d’Arcs samtida bronsstatyett i Musée Cluny, bärande
inskriften La Pucelle d’Orléans. Jeanne d’Arc brändes på bål i Rouen 1431.
182
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
