Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår utrikeshandel och dess läge efter kriget, av Bengt Ljungberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR UTRIKESHANDEL^ OCH DESS LÄGE EFTER KRIGET
missförhållande avhjälpes. En importförening skulle hava en stor uppgift att
fylla i ett fall som detta genom att uppmuntra direkt import, och att en sådan
ej erbjudet sä stora svårigheter visar exempelvis vår betydande direkta import
från Brasilien och Argentina.
Den internationella mässan — en ny form för
utrikeshandeln.
Utvecklingen av handeln de olika nationerna emellan har under krigsåren
delvis fått en ny aspekt genom den koncentration av köp och försäljning, som
kommit till stånd genom de s. k. internationella mässorna. Före kriget hade
i många år existerat nationella mässor, exempelvis den berömda
Leipzigmässan och mässan i Nishni-Novgorod, men det var först under kriget, som
mässan fick internationell karaktär. De två stora polerna av denna typ äro
Lyon och Leipzig. Den förra staden kunde tack vare sin energiske
borgmästare, den bekante politikern monsieur Herriot, på ett par tre år bygga upp
en storartad måssorganisation, som samlar deltagare och besökare fran olika
länder. Där deltaga även regelbundet utställare från Sverige, om ock
anslutningen de allra sista åren varit relativt liten på grund av de
försämrade konjunkturerna i världen och vår på gruna av den höga valutan
svårt handikappade industri. Leipzig, som haft månghundraårig tradition att
bygga på, fick relativt lättare att skapa om sin mässa till..att bliva
internationell, och deltagande utländska utställare speciellt från Österrike,
Tjeckoslovakiet och Schweiz äro mycket talrika. Även frän svensk sida har ehuru i
mycket ringa omfattning där utställts. Huruvida mässinstitutionen som sådan,
när nu kommunikationerna mellan folken blivit lättare, kommer att fortleva
och bliva en viktig länk i den internationella handeln återstår dock att se.
Den är emellertid ännu av den vikt, att den måste tagas med i beräkningen
som en ganska betydande faktor i utrikeshandeln. Ur reklamsynpunkt borde
den kunna äga större värde än hittills brukade försäljningsmetoder, ty det ger
köparen i många fall en bättre möjlighet att fä en översikt över de varor,
som han ämnar inköpa, och för säljaren innebär deltagande i en stor
internationell mässa fördelen att delvis kunna indraga den dyrbara staben av
handelsresande. Mässystemet har emellertid både förespråkare och motståndare, och
argumenten för och emot systemet äro ofta lika berättigade, men skall den
internationella mässinstitutionen slå igenom, måste den ännu mer än hittills
centraliseras. Annars bortfalla de flesta fördelarna, ty exemplet har tyvärr
smittat, så att nästan varje land med självaktning numera skaffat sig en
internationell mässa, och att deltaga i alla dessa är självklart ej möjligt ens för
mycket kapitalstarka företag.
Tullpolitik.
Vår utrikeshandel står nu mitt uppe i en kritisk period i handelspolitiskt
hänseende, ty i de flesta länder förefinnas mycket starka tullskyddstendenser,
vilka på olika håll kommit till uttryck i införandet av importförbud och höga
skyddstullar. Importförbud bibehållas ännu i rätt stor utsträckning i Tyskland,
Schweiz, Ungern, Polen, Tjeckoslovakiet och Jugoslavien. Licens kan
naturligtvis erhållas, men staten har makt att förhindra varje icke nödvändig import.
Vid sidan om dè egentliga skyddstullarna har även en del länder infört s. k.
valutatillägg såsom en åtgärd till skydd mot dumping från valutasvaga länder.
Förenta staterna, England, Kanada, Australien, Japan, Spanien och Belgien
äro bland de viktigaste av de länder, som för närvarande hava sådana
valutatullar i funktion. Allmänna höjningar av skyddstullarna hava på sista åren
bland annat förekommit i Spanien, Frankrike, Italien, Schweiz, Belgien, Finland,
Japan, Indien, Australien och Förenta staterna. Inför alla dessa åtgärder,
som naturligtvis även drabba svensk handel i större eller mindre grad, är det
av vikt, att staten och det enskilda näringslivet i vårt land samarbetar för att
undgå alltför hårda slag för vår exportindustri. För detta ändamål finnes sedan
några år tillbaka en statlig myndighet, tull- och traktatkommittén, som i
samarbete med olika näringsorganisationer följer utvecklingen på detta område.
Inom den nära framtiden torde dess arbete sannolikt mer och mer komma att
inriktas på åvägabringandet av handelstraktater med en del ur handelssynpunkt
viktiga länder. Mycket beror på de förmåner, som vårt land vid dessa
förhandlingar kan uppnå, och framför allt synes vårt mål böra vara att komma i
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
