Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturhistoriska data. VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURHISTORISKA DATA. VI.
siden i Europa, och 1649 fick en holländare Jakob van Utenhoven tillstånd att
anlägga sidenväveri i vårt land. Han fick ej rörelsen att bära sig, vilket ej
heller var fallet med de flesta av hans efterträdare, undantagandes den store
industrimannen Jonas Alströmer, som till en tid bragte sidentillverkningen till
en något större utveckling. Numer är den åter jämförelsevis obetydlig.
Siffrorna äro urgamla, och deras uppkomsthistoria är därför okänd, men
det anses nu uppenbart, att de »arabiska» siffertecknen i själva verket
härstamma från Indien, varifrån de i andra århundradet efter Kristi födelse nådde
Alexandria och därifrån Europa. Ar 1000 synas de definitivt ha besegrat de
romerska siffertecknen. Man har i Sverige handlingar från 1200-talet och mynt
från 1470, där arabiska siffror användas.
Silkesodlingen beräknas ha börjat i Kina redan 2,700 år fore Kristi födelse.
Ett par munkar medförde år 555 e. K. några silkesmaskägg till Europa, och
så småningom kom därefter silkesodling i gång även i vår världsdel. I
Sverige har man flera gånger försökt odla silkesmasken, Mårten Triewald var den
första, på 1730-talet, och hundra år senare fanns t. o. m. ett stort sällskap för
sakens understödjande med kronprinsessan Josephine som beskyddare och bl. a.
J. J. Berzelius som medlem. Någon varaktig framgång ha försöken ej haft,
och sedan ett kvarts sekel tillbaka söker man därför ej åstadkomma något
inhemskt silke.
Sill fiskades i stor skala utanför Bohuslän redan på xooo-talet och vid
Skånekusten i slutet av 1100-talet.
Silvret var liksom guldet känt under äldsta tider och under bronsåldern
även i vårt land. Möjligen redan under Magnus Ladulås’ tid förekom
silverbrytning vid Sala, säkert från Sten Stures tid (omkring 1480). Numera är Sala
silvergruva av föga betydelse och det silver, som brytes i vårt land, kommer
huvudsakligast från Kallmora i Västmanland.
Sinnessjukhus ha funnits i Sverige sedan Danviks hospital kom till stånd
år 1551, ehuru dåtidens barbariska behandlingsmetoder ej motsvara våra
uppfattningar om »sinnessjukvård». Vid mitten av förra seklet inträdde
förändringar till det bättre, och med Konradsbergs öppnande år x86i ha moderna
metoder kunnat tillämpas.
Sjukkassevàsetidet leder i mer än ett hänseende sitt ursprung tillbaka
till de gamla gillen och skrån, som uppstodo under medeltiden.
Skomakaresällskapets sjuk- och begravningskassa stiftades redan 1651. Från oktober 1891
har man sjukkasserörelsen reglerad genom särskilda lagar.
Själv deklarationen infördes i Sverige år 1902.
Sjömanshusen upprättades i vårt land genom ett reglemente av den 30
mars 1748.
Skatter ha i olika former förekommit så länge över huvud ordnade
mänskliga samhällen funnits. Snorre omtalar en i Sverige förekommande »näsgäld»,
en avgift för varje näsa, .vilket kan sägas ha varit ett slags mantalspengar.
En teori är ock, att Olov Skötkonung fått sitt binamn såsom den förste, som
lade skatt på jordinnehavarne i Svealand. Om vår tids skatteformer, se
Grundskatt, Almanack för alla 1919, och Inkomstskatt, Almanack for
alla 1920.
Skepp, se Segelfartyg.
Skidorna anses vara en utvecklingsform ur snöskorna och härstamma
från det inre av Asien, trakterna kring Altaisjön. I Sverige förekommo de
tidigt, varom vittnar, att den gamla gudasagan hade både en gudinna, Njords
maka Skade, och en gud, Uller, vilka voro skidåkningens beskyddare. Ullers
skidor kunde man även gå på vattnet med, varjämte de kunde användas
som sköld.
Skjutvapen torde ha funnits i omkring sex sekel. Se närmare Ar till er i
och Eldvapen, Almanack för alla 1918, samt Pistol och Re vol ver,
Almanack för alla 1922.
Skodonen ha utvecklats ur sandalerna, som forntidens folk så gott som
uteslutande använde. Klackar kommo i bruk först på 1600-talet. Skomakare
funnos i det gamla Egypten, medan skofabrikationen blott är några och femtio
år gammal efter en del tyska och engelska uppfinningar i mitten av förra
seklet. Stockholms skomakare fingo sin skråordning stadfäst år 1474.
Skolan i Sverige var först klosterskola, sa domkyrkoskola och slutligen
stadsskola. Om modernare skolformer se Folkskolan, Almanack för alla
1918, Gymnasier, Almanack för alla 1919, Läroverk, Almanack för alla
1921, och Samskolor, här ovan.
Skoltovskolonierna ha till upphovsman en präst Bion i Zurich år 1876.
I Stockholm realiserades denna vackra idé för första gången år 1884 under
ledning av fröken Agnes Lagerstedt.
l189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
