Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturhistoriska data. VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURHISTORISKA DATA. VI.
Skomakare, se Skodon här ovan.
Skorstenen anses i vår tid som något foga märkligt, men när den
infördes på den svenska landsbygden medförde den en mycket omfattande för att
ej säga rent av revolutionerande omläggning av levnadssätt och dagliga vanor.
Skorstenen kan sägas ha förekommit i de romerska badanläggningarna men
kom till verklig användning först i förra hälften av det i4:e arhundradet, då
stenhus blevo allt vanligare. Först i Nya tiden trängde användandet av
skorstenar ut på den svenska landsbygden.
Skridskoåkningen är känd sedan urminnes tider, då man begagnade
trä-eller benskridskor, s. k. isläggar. Så småningom användes järnstänger o. d.
att glida på, medan fotstödet alltjämt var av trä, och först från 1830-talet ha
stålskridskor möjliggörande figuråkning o. d., förekommit. På 1850-talet
började i Uppsala tillverkning av dylika skridskor.
Skrivmaskinen lär ha patenterats redan år 1714 av en engelsman H.
Mill, vars konstruktion dock var praktiskt föga användbar. Det dröjde mer
än ett sekel, innan nya försök gjordes men då i stället så många fler, delvis i
samband med försök att åstadkomma en blindskrift. Amerikanaren Francis
konstruerade 1857 en typ med tangentbord, boktryckaren Sholes byggde på
denna 1867 en ny uppfinning, vilken kan sägas vara urtypen för den moderna
skrivmaskinen, bland vars fullkomnare särskilt de dubbla typernas och
omskiftarens uppfinnare Yost (1878) må nämnas. Remingtons vapenfabrik började
tillverkning i stort av skrivmaskiner. I Sverige begynte Halda med denna
industrigren år 1896.
Skrivpennans första föregångare var vassröret, som under den tidigare
medeltiden ersattes med gåspennan. I mycket över tusen år stod den senare
i den mänskliga kulturens tjänst. Ar 1780 förfärdigade en leksaksfabrikant
Harrison i Birmingham åt sin vän kemisten Priestley en del stålpennor, då
denne ej tyckte om gåspennorna, och Harrissons medhjälpare Josiah Mason
fullkomnade uppfinningen, som från 1830 började fabriksmässigt utnyttjas av
J. Perry. År 1910 startades en svensk pennfabrik, men dess veiksamhet måste
efter elva år nedläggas.
Skråväsendet uppkom vid de medeltida städernas blomstring omkring
1100-talet och stod i sitt flor ett par århundraden senare, då det även nådde
Norden. Det äldsta svenska skrået var skräddarnas i Stockholm från år 1356.
År 1846 upphörde skråväsendet och 1864 infördes fullständig näringsfrihet.
Skurubron är i sitt slag enastående, i det att en betongbro av sådana
dimensioner dittills — och antagligen även hittills — ej uppförts. Den
byggdes åren 1914—1915 av A. B. Arcus och invigdes den 21 oktober sistnämnda år.
Skyddsvärnet, den bekanta sociala sammanslutningen for beredande av
hjälp åt fångar, bildades den 9 maj 1910, filialen i Malmö 1912 och den i
Göteborg 1914.
Skyskrapor äro sa gott som enbart en amerikansk byggnadsform.
Wol-worth Building med 55 våningar är rekordet. I Stockholm ha dylika först det
senaste året börjat uppföras, två stycken vid Malmskillnadsgatan skärning av
Kungsgatan, på initiativ av arkitekt Sven Wallander och 16 våningar höga.
Skytteföreningarna hade vid sin uppkomst, år 1860, en mer militär
karaktär, de s. k. skarpskytteföreningarna. Vid 1878 års riksdag bestämdes att
även föreningar utan militära övningar kunde erhålla statsunderstöd, och en
allmän ombildning av skarpskytteorganisationerna blev en följd härav. Ar 1889
bildades Centralstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar, vilken efter
omorganisation numera kallas Skytteförlundens överstyrelse.
Skådebanan, en andelsförening i syfte att ge de mindre bemedlade
klasserna god teater, bildades i Stockholm 1 maj 19x0.
Skördemaskinen konstruerades först av en skotsk präst Patrik Bell år
1826. Amerikanen Mc Cormick förbättrade den år 1851. Från 1870 har
tillverkning av dylika förekommit i Sverige. Slåttermaskmens utveckling är
något senare.
Slottet i Stockholm uppfördes i flera olika stadier åren 1697—1754, då
det var så pass färdigt, att den kungliga familjen kunde inflytta.
Komplette-ringsarbeten pågingo långt in på 1800-talet. Slottet står på den plats, där
Stockholms första befästa borg var belägen.
Slussar lära redan ha använts i vissa kanaler, som de gamla egypterna
anlade mellan Nilen och Röda havet, ehuru deras konstruktion nu är okänd.
S. k. stämslussar kommo till användning i den år 1390 påbörjade
Stecknitz-kanalen i Tyskland. Bland konstruktörerna av slusskamrar, som uppstodo i
slutet av 1400-talet, nämnes konstnären Leonardo da Vinci. I Sverige
byggdes ett par slussar av trä i Stockholm år 1634. De ersattes åren 1744—1753 av
en av Christofer Polhem gjord konstruktion, vilken i sin tur ombyggdes 1846
l190
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
