Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt silver, av fil. d:r Gustav Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKT SILVER.
Av fil. d:r Gustav Upmark.
Den svenska guldsmedskonsten,
enkannerligen silversmidet har under
flera stilperioder i gångna tider stått
på en synnerligen hög ståndpunkt
såväl tekniskt som konstnärligt, något
varom talrika till vår tid bevarade
föremål bära vittne. Tack vare de
bestämmelser om kontrollstämpling som
alltifrån slutet av medeltiden varit
gällande i vårt land, kan man i de flesta
fall mycket noga datera föremål av
svenskt silversmide liksom även
bestämma i vilken stad och på vilken
mästares verkstad de blivit tillverkade.
Undertecknad utgav år 1925 ett
arbete med titel »Svenska guld- och
silversmeder 1520—1850», innehållande
förteckningar över alla kända mästare i
guld- och silversmedsyrket Sveriges
olika städei under ovan angivna tid
samt avbildningar av stadsstämplar,
mästarestämplar, kontrollstämplar,
års-bokstäver m. m. Detta arbete som är
uppställt i lexikalisk form ger
möjlighet att tolka flertalet av de olika
stämplar som förekomma å svenskt silver
under tiden 1520—1850, och torde
sålunda kunna få anses bilda en
tämligen fast utgångspunkt för dateringen
av dylika föremål.
Det hade varit min avsikt att få
utgiva även ett arbete om det
svenska silversmidets form- och
konsthistoria.
Då förverkligandet av denna avsikt
emellertid ännu står i vida fältet, har
jag med intresse mottagit erbjudandet
att för läsarna av Almanack för alla
få i korthet meddela några huvuddrag
av det svenska silversmidets, för våra
yrkesmän så hedrande historia.
De flesta silverföremål av svenskt
ursprung från medeltiden som bevarats
till våra dagar äro föremål avsedda för
kyrkligt bruk, framför allt kalkar —
Som bekant företog konung Gustav
Vasa efter besluten vid Västerås
riksdag 1527 en synnerligen grundlig
reduktion av kyrkornas och klostrens,
som det hette, överflödiga egendom,
en reduktion som på ett mycket
kännbart sätt gick ut just över kyrkornas
och klostrens föremål av guld och
silver. Från domkyrkorna och de rika
stadskyrkorna inflöto väldiga skatter,
som möjliggjorde riksskuldernas
betalande, men även de små
församlingskyrkorna på landsbygden måste
bidraga; i allmänhet skall varje kyrka
tillåtits behålla endast en enda kalk.
De medeltidskalkar av silver, som ännu
här och där finnas kvar, äro i de flesta
fall sådana som undgått Gustav Vasas
reduktion.
Bland dessa arbeten av svenskt
silversmide från medeltiden äro såväl
den romanska stilen som gotiken
företrädda med både enklare och
praktfullt dekorerade exemplar;
dekorationerna äro i regel utförda i gravyr,
varjämte förnämligare föremal oftast äro
förgyllda.
Jämte kyrkliga föremål hava från
medeltiden även skedar i ett icke ringa
antal bevarats till vår tid. De gotiska
skedarna hava stora runda blad med
graverad dekoration, och skaften
prydda vanligen av en knopp i form av en
kula eller en korsblomma, stundom av
en figur; de gotiska formerna levde
här kvar långt in i nyare tiden:
skedar med stora runda blad och
kors-blommeprydda skaft tillverkades t. ex.
i Kristianstad ännu i slutet av
1700-talet.
Av silverföremål från
renässanstidevarvet, 1500-talet—1600-talets
början, som bevarats till vår tid äro
skedarna i avgjord majoritet. — Bladen
gjordes nu vanligen mindre än förut
och försågos med en mycket rik
graverad dekoration i renässansstil,
skaften voro antingen plana eller rikt
profilerade och slutade i en knopp av
växlande form, bevingade huvuden eller
andra motiv; praktskedar voro alltid
förgyllda. — En utländsk resande.på
1500-talet berättar att bönderna i
Östergötland i brist på banker placerade
sin förmögenhet i silverskedar, av vilka
somliga ägde hela tunnor fulla.
Skedar användes också som
betalningsmedel och voro därför vanligen
försedda med en graverad inskrift som
angav vikten.
Jämfört med skedarna är antalet
övriga föremål av svenskt silver från
1500-talet som bevarats till vår tid
ringa. Renässanstidevarvet utmärkte
sig ju icke såsom medeltiden För
intresse för kyrkornas prydande. Först
mot slutet av 1500-talet började ett
dylikt kyrkligt intressa åter att framträda
och taga sig uttryck i gåvor till
kyrkorna av silverföremål eller textilskrud,
men egentligen blev det först under
det karolinska tidevarvet som intresset
för kyrkorna i detta avseende blev
jämförligt med medeltidens.
Kyrko-konsten har ju alltid förblivit
konservativ, och man finner också att de
föremål, som under 1500-talet och ofta
även senare skänktes till kyrkorna voro
utförda i de under medeltiden utbil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
