Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1927 års läroverksreform, av Värner Rydén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ner. Många av dessa rörde lokala
önskemal eller detaljer i
organisationen, men flera voro av synnerligen
stor principiell räckvidd. I
anknytnings frågan påyrkade sålunda
socialdemokratiska gruppens förtroenderåd
enerellt genomförande av den 6-äriga
ottenskolan, medan inflytelserika
motionärer ur högerpartiet (hrr Dahl
m. fl. och Holmdahl m. fl.) föreslogo
såsom normal organisationsform 5-årig
realskola, byggd på 4-ärig grundskola.
Beträffande flickornas undervisning
framlades i socialdemokratiska
partimotionen den plan, som i allt
väsentligt sedermera godtogs av riksdagen. I
fråga om förstatligandet av läroverk
väcktes de mest betydelsefulla
motionerna av hr Pålsson i AnderslÖv, som
föreslog förstatligande av 64
kommunala mellanskolor, samt av
socialdemokratiska förtroenderådet, som i sin
motion föreslog statsövertagande av
44 sådana skolor. För gymnasiets
organisation föreslogs i sistnämnda
motion bl. a. ett system med rörlig
linjedelning, som vann riksdagens
principiella godkännande. Förslag om
statsunderstöd för fattiga
studiebegåvningar, väckta från socialdemokratiskt
håll, rönte även beaktande.
Motionärer från bondeförbundet framförde krav
särskilt på tillgodoseende av lands
bygdsbefolkningens behov av högre
bildningsanstalter.
För skolfrågans behandling
tillsattes den 2 mars .ett särskilt utskott,
bestående av 24 ledamöter och 26
suppleanter. Försök att inom utskottet ena
de olika meningsriktningarna ledde ej
till resultat, men efter den preliminära
behandlingen av hela skolfrågan
träffades den 30 april en överenskommelse
mellan de 11 socialdemokratiska
ledamöterna av utskottet samt 2 av
representanterna för de frisinnade och de
2 representanterna för bondeförbundet
om en gemensam ståndpunkt vid de
definitiva beslutens fattande. Den 6
maj slutjusterades
utskottsbetänkan-det, vilket åtföljdes av åtskilliga
reservationer. De 8 representanterna för
högern och 1 frisinnad ledamot av
utskottet samlades kring yrkandet om
avslag å omorganisationen jämte
skrivelse till K. Maj:t med begäran om
förslag till 1928 _ års riksdag om en
skolorganisation i huvudsaklig
anslutning till de förut omnämnda
högermotionerna.
Frågans behandling i riksdagen
påbörjades den 18 maj. Andra
kammaren fattade sitt principbeslut före
middagen den 19 maj, därvid
utskottets hemställan bifölls med 152 röster
mot 64; första kammaren fattade sent
på natten samma beslut med 80 röster
mot 62. I en detaljfråga, som rörde
de 10 minsta statssamskolorna,
stannade kamrarna i olika beslut, som
sedermera på utskottets hemställan
sam-manjämkades. Därmed hade
skolfrågan vid 1927 års riksdag fått sin
lösning.
Riksdagsbeslutets
huvudprinciper.
Den principiella innebörden i
riksdagsbeslutet kan i korthet
sammanfattas sålunda:
1. 1 fråga om anknytningen
mellan folkskolan och läroverket har
bestämts, att — med undantag för Ha-
aranda samt tillsvidare Vadstena,
trömstad och Piteå — i varje svenskt
läroverkssamhälle skall finnas någon
läroverkslinje, som bygger omedelbart
å den 6-åriga folkskolan. Realskolan
lir i detta fall 4-årig. Lyceerna bli
6-åriga och bygga alla på 6-årig
folkskola. De nya högre flickläroverken
grundas ävenledes på 6-årig
grundskola. Alla kommunala mellanskolor
komma som hittills att bli 4-åriga,
grundade på 6-årig folkskola. Som
underlag för läroverket tjäna i den nya
organisationen icke blott A-skolan utan
även Bi-, B2- och B3-skoloma. Barn
med godkända betyg från dessa
skolformer prövas vid inträde till realskolan
i modersmålet och räkning. Intagning
äger rum under samverkan mellan de
lärare, som lämna, och de, som skola
mottaga barnen.
2. Som parallellform till den
4-åriga realskolan kommer en 5-årig
realskola, byggd på 4-årig grundskola.
Tabellen å sid. 151 f. utvisar de olika
skoltypernas förekomst vid
statsläro-verken.
3. Skolarbetet i såväl realskolan
som gymnasiet omlägges i anslutning
till den s. k. arbetsskolans principer.
Nya undervisningsplaner förutsättas
utarbetade för real- och kommunala
mellanskolor samt för gymnasier och
lyceer.
4. Gymnasiet organiseras dels som
4-årigt, dels som 3-årigt. Det 3-åriga
gymnasiet förekommer företrädesvis,
där ett läroverk har att mottaga ett
större antal lärjungar från fristående
realskolor och kommunala
mellanskolor. Fördelningen av de olika
gym-nasietyperna framgår av tabellen å
sid. 151.
Samtidigt som riksdagen avvisade
förslaget om en ny fast linje (den
nyspråkliga) uttalade sig riksdagen
principiellt för en i viss mån rörlig
linjedelning. Varje studerande skall vid
sina studier medtaga en kärna av
obligatoriska ämnen (t. ex. å reallinjen
matematik modermålet, historia och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
