Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1927 års läroverksreform, av Värner Rydén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett främmande levande språk) men kan
—■ inom praktiskt möjliga gränser —
fritt tillvälja återstående ämnen, som
ingå i studentexamen, vilken tänktes
omfatta 7 ämnen i stället för som f. n.
11. Genom begränsningen i
studieämnen avses att vinna fördjupning i
studiearbetet och genom friheten i
tillval större möjlighet till anpassning
efter lärjungarnas individuella anlag
eller blivande levnadsbana.
5. Beträffande flickornas
undervisning bygger den nya
organisationen pa grundsatsen, att flickor skola
beredas tillfälle till högre undervisning
under lika villkor som gossar. Där
läroverkets storlek ej lägger hinder i
vägen, öppnas de nuvarande
gossläro-verken for flickor. De allra flesta
läroverk bli sålunda hädanetter sam
läroverk (se tabellen!). I Stockholm,
Malmö, Hälsingborg och Göteborg
skola enligt riksdagens beslut inrättas
särskilda högre flickläroiierk. I
Uppsala, Linköping, Norrköping,
Tönkö-köping, Lund, Borås, Karlstad,
Örebro och Västerås ansågos
gosslärover-ken så stora, att högre flickläroverk
borde inrättas; en plan härför
begärdes till 1928 års riksdag. Under
övergångstiden skulle i dessa städer flickor
kunna på vissa villkor erhålla tillträde
till de nuvarande statsläroverken.
Särskild betydelse tillmättes
förslaget om inrättande av kommunala
flickskolor. Riksdagen begärde
förslag härom till 1928 års riksdag. I
den socialdemokratiska motion, som
låg till grund för detta beslut och till
vars allmänna grundlinjer riksdagen i
huvudsak anslöt sig, skisserades dessa
skolor som 5-åriga, byggande på
6-årig grundskola. I fråga om
arbetssätt och studiemål tänktes de närmast
motsvara de nuvarande 8-klassiga
flickskolorna samt liksom dessa vara fria
från »examen rigorosum» men skänka
den formella behörighet, som
innefattas i den s. k
normalskolekompeten-sen. Statens anslag tänktes utga efter
huvudsakligen samma grunder som
för kommunala mellanskolor;
terminsavgifterna skulle sålunda kunna hållas
relativt låga.
6. Genomförandet av den nya
läroverksorganisationen tager i stort
sett sin början med höstterminen 1928.
Det betonades emellertid både i
riksdagens skrivelse och i ledande
utskotts-ledamöters uttalanden, att övergången
måste ske mjukt och varsamt, så att
skola och hem utan svårigheter kunna
anpassa sig efter de nya förhållandena.
Det kommer säkerligen att dröja
åtskilliga år, innan den nya
organisationen trätt i full tillämpning.
7. Privatläroverken beröras i flera
hänseenden av den nya ordningen.
De s. k. förberedande klasserna
komma successivt att förlora det indirekta
statsunderstöd, som legat i rätten att
förlägga en del av ämneslärinnornas
tjänstgöring till detta stadium. Som
en konsekvens av beslutet om
indragning av lägsta klassen i
statsläroverken följer, att privatläroverken efter
nödig övergångstid ej erhålla
statsunderstöd for motsvarande klass. I
samband med höjningen av minimiantalet
lärjungar i kommunal mellanskola från
32 till 40 höjdes den genomsnittliga
minimisiffran pr klass i
privatläroverken från 8 till 10. Några av de minsta
flickskolorna, som beräknades i
framtiden ej erhålla tillräcklig anslutning,
förutsattes komma att indragas. I
övrigt lämnades privatläroverken orub
bade i riksdagsbeslutet. Det förutsågs
emellertid, att de indirekt komma att
röna inverkan av läroverksreformen
framför allt genom de möjligheter,
som öppnas för flickor att vinna
inträde vid statsläroverken. För den
händelse härigenom lärarinnor vid högre
flickskolor skulle bli överflödiga —vilket
emellertid motverkas dels därigenom att
320 lärarinnor komma att bli
erforderliga vid statens samrealskolor, dels
genom de kommunala flickskolornas
inrättande — ha särskilda åtgärder
beslutats för att lindra verkningarna av
en sådan utveckling.
8. I fråga om förstatligande av
läroverk gick riksdagen vida längre
än regeringspropositionen. Efter en
detaljprövning av de olika läroverkens
förhållanden föreslog skolutskottet, att
inalles 54 kommunala mellanskolor
skulle övertagas av staten, vilket
förslag vann riksdagens bifall.
Ordningen blev:
den / jan. IQ28: Lidingö,
Katrineholm, Motala, Nässjö, Ronneby,
Hässleholm, Höganäs, Falkenberg,
Trollhättan, Karlskoga, Stora Tuna, Sollefteå,
Boden;
den 1 juli xqz8: Ljungby,
Mönsterås, Eslöv, Lysekil, Vara, Säffle,
Bollnäs, Ström;
den 1 juli iqzq: Vaxholm, Mjölby,
Tranås, Tomelilla, Anderslöv,
Ulricehamn, Mora, Nederkalix;
den 1 juli iqgo: Söderköping,
Sölvesborg, Simrishamn, Hörby, Laholm,
Avesta, Ludvika, Sandviken;
den 1 juli IQ31: Huskvarna,
Borgholm, Klippan, Skurup, Sunne,
Hallsberg, Hedemora, Gudmundrå;
den j juli /qj2: Sundbyberg,
Värnamo, Vetlanda, Åstcrp, Svedala,
Ti-daholm, Leksand, Malmberget,
Kiruna.
Följande kommunala gymnasier
resp. gymnasielinjer övertagas helt av
staten: Södertälje, Eskilstuna,
latinlinjen i Ystad (Vi 1928); Eksjö, Udde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
