Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag borde för att skrifva rätt
En verkelig beskrifning gifva
På detta templets byggnadssätt.
Men för att kunna slippa lätt,
Så skall den saken ogjord blifva.
Allt nog, vår kung till templet gick;
Och se’n han sina offer gifvit,
Man honom såleds höra fick:
Du Gudamagt, som allt förmår,
Du, som i ödets bok har skrifvit
Den tid, som af mig njuten blifvit,
Och den, som ännu återstår,
Med lugn jag till ditt altar går,
Det är tyrannen, som bör bäfva,
Tyrannen, uti hvilkens spår
Den tryckta dygdens suckar sväfva,
Och blodbestänkte skuggor kräfva
En hämnd, som evigt förestår.
Du i mitt hjertas inre ser,
Må detta hjertat mig försvara;
O Jofur jag vill rättvis vara,
Och det är derom jag dig ber;
Må då ett offer till din ära
Med nåd och godhet tagas mot.
Jag vill ej vredga dig med knot,
.lag kommer att ditt råd begära.
Du grundade uti min själ
Begreppet hur jag borde löna,
Den som gjort fosterlandet väl;
Men om tyvärr jag skulle röna
En feg och nedrig lastens träl,
Om detta riket skulle gömma
En niding, som uti sitt värf
Nog brottslig att sin pligt förglömma
Vill störta landet i förderf;
O huru skall jag honom dömma?
Med denna frågan kungen slöt.
Ett buller uti luften hördes,
Som långsamt emot templet fördes.
Man vin på offrets aska göt,
Och ingen var, som icke rördes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
