Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hetens och folkets rättigheters försvar, det är så mycket
säkrare, som lagarne och regentens förbindelse att efter deras
föreskrift vårda allmänt väl, äro öfver konungamagten, och
konungen endast i kraft af den regerar.
Tillämpningen, af hvad således är anfördt till rikets
närvarande ställning, gör sig sjelf, när man eftersinnar en del af
de händelser, hvilka uti senare åren och i synnerhet nu nyligen
uti flere grenar af rikets styrelse sig tilldragit, och hvarpå
tvenne hufvudsakliga exempel för denna gång skola uppgifvas.
Vid den sista regeringsförändringen år 1772, ehuru med
våld utförd och ständerna påtrugad, dristade ej konungen,
eller ansåg han onödigt att betaga svenska folket tvenne
deras urgamla rättigheter, hvilka ock utgöra ett fritt folks
rätta kännetecken, den att genom riksens ständer beskatta
sig sjelf, och den att intet krig utan ständernas vetskap och
vilja finge af konungen anställas. Bägge bibehöllos derför
i bokstafven; men begge äro sedermera i verket brutna.
Amnets vidd förbjuder att annorlunda än i förbigående
omtala de åtskilliga försök, tid efter annan blifvit gjorda, till
skatters och utlagors förökande utöfver lagar och
författningar, samt hvad nationen sig åtagit.1 Det vida betydligare,
som skedde i förlidet år, bör här korteligen vidröras, då ett
verkligt riksdagsmål, nämligen frågan om upplifvandet af en
länge sedan upphörd och nu ansenligt tillökt bevillning för
friheten af husbehofsbränning ej allenast väcktes, utan ock
på konungens befallning förvandlades till ett
öfverläggnings-ämne inom hvarje stad och socken under inseende, hot, trug
och lockande af embetsmän och kronobetjente, hvilka
slutligen tvungo, förledde eller öfvertalade en del af rikets
innebyggare att till sådan afgift sig förbinda.2
Såsom på andra ställen redan ådagalagdt är, hörer det
egentligen ej hit att bevisa, huru det i alla tider varit svenska
folkets allmänna rätt att sjelf förädla den afkastning, som
det med flit och idoghet af egen jord frambragt. Att
orsaken till förra bränvins- äfven som andra bevillningar
igen-finnes uti statens behof, hvilka under livad titel som hälst
bort fyllas, men icke uti nägon skyldighet att vinna eller
återköpa en aldrig bortgifven frrhet; — att bevillnings-
1 Se sid. 86.
2 Se sid. 33, 85, 86, 89.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
