Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och du blir mig inför Gud ansvarande, att så skett;» — och
nu lofvade hertigen.1
När konungen den 29 nyss uppgifvit andan, ingick jag
i sängkammaren och fram till sängen och kysste den
kallnade handen. Många dödsbäddar har jag nalkats. Aldrig
såg jag en aflidens anletsdrag uttrycka högre och mildare
lugn.
Nu nedgick jag till min nya konung och anmälde mig
såsom vakthafvande.
An en gång säg jag Gustaf den III och tjenstgjorde
nära honom: — jag bevistade liköppningen.2
Uppgifter och berättelser rörande förmyndaretiden,
Baron K. D. Hamilton har för utgifvaren berättat, att
han vid sin återkomst till hofvet 1795 och 1796 fann tonen
helt förändrad. Männen nyttjade stöflar, eder och tobak, och
det i sjelfva societeten.
1 Om Dalberg är sann, har Robert diktat denna sin berättelse,
men är detta sannolikt?
Alla noterna vid Löwenhjelms »Minnen» äro af förf. sjelf.
2 Vid slutet af de uppsatser, som röra Gustaf den tredje, erinras
läsaren om hvad i företalet sid. 14 redan är sagdt, att orsaken
hvarför så få gynnsamma men så många nedsättande uppgifter om denne
konung i »Bidragen» blifvit meddelade är den. att nästan allt, som kan
framdragas till hans beröm, redan är offentliggjordt. Gustaf den
tredjes intagande älskvärdhet, hans fina och vinnande artighet, hans
qvickhet och snille, hans fintlighet och uppfinningsgåfva, hans kärlek
för konst och vetenskap, hans försonlighet, hans välvilja och
mennisko-kärlek, alltid färdig göra andra glädje, blott den ej inkräktade på
hans egen: — alla dessa lysande och intagande egenskaper äro redan
af andra och annorstädes omtalade; liksom de vackra uppträden, vid
hvilka dessa konungens beundrade och beundransvärda sidor trädde
i dagen. Nattsidorna af hans karakter torde deremot varit för mycket
förbisedda, och följden har blifvit, att på andra fallit skuggor, åt
hvilka konungen sjelf gifvit upphof. Härvid erinras man om en ädel
forskares yttrande:
»Du Gustaf blir hvit, men din samtid blir svart». — — — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
