Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Äkt-romantiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lättsinnets område. Schiller var otvifvelaktigt det
renaste uttrycket af den tidens äkt-romantik.
Men alla, dessa den tyska vitterhetens hjeltar,
hörde till den nya tiden; en mer i politik, en
annan mer i religion, men alla i poësi. Så väl
i val af ämne (Oberon, Götz, Faust, Die Räuber,
Die Jungfrau m. fl.), som i behandlingen afveko
de från den äldre fransyska skolan; dock med
bibehållande af dennas berömvärda egenskaper,
nämligen formens och uttryckens klarhet och
behag. I och genom dessa skriftställare hade
äkt-romantiken hunnit sin fulländade utbildning
och sjelf blifvit klassisk. Derföre utbredde den
sig äfven snart och segrande i Europas öfriga
bildade länder, i England genom Lakeskolan och
Walter Scott, i Frankrike genom Chateaubriand
och madame Staël, dock med lutning till
nyromantik, i Danmark genom Oehlenschläger, och
i Sverge genom Franzén och Tegnér. I de flesta
länder föranledde öfvergången åtskilliga strider,
dock icke serdeles svåra. Hvad hos ena partiet
var rätt, blef ock som sådant af det andra snart
antaget.
Politik och poësi tyckas visserligen af
hvarandra oberoende. Men hvarje poëtisk skola
måste hylla någon politisk åsigt företrädesvis.
De flesta äkt-romantikens tyska ledare hade
också i början gillat franska revolutionens
grundtanke. Sedermera, afskyende förvillelserna och
brotten, vidhöllo dessa likväl med mycken kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
