Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Tvisten om schellingska filosofiens förmåga att ”bevisa kristendomens mysterier”, samt besvara menniskoandens olösta frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»den, i hvilken Formen får gestalt i Väsendet,’
»och den, hvarigenom dessa båda absolutheter äro
»åter en absoluthet.»’*) På andra stället lästes:
»den mest passande symbol för det ändligas enhet
»med det oändliga, i och med det Eviga, är
»Treenighetm i det Ghtdomliga Väsendet; ty det
»ändliga, såvida det år i det absoluta, är likaså
»absolut, som det oändliga och det Eviga, hvilket;,
mr sjelfva det absoluta.» **) Fosforisterna funno
sig tillfredsställda af sådana fraser och förkunnade,
huru »största åsyftningen af Schellmgs mödor var,
att för oändliga tider försona det frommaste
hjerta med det ljusaste förstånd.» ***)
Hammarsköld skref ytterligare: »att vi kunna spekulera
»oss till visshet om Trons föremål, instämmer så
»helt och håilet med Kristi lära, att han i annat
»fall ieke skutte antagit kött och lefvat bland oss.» f)
Naturligtvis skulle dessa åsigter starkast anslå de
på en gång ädlaste, men för känsla och fantasi
mest tillgängliga sinnena, nämligen Geijer och
Atterbom. Redan år 1804 var äfven Geijer,
såsom han berättar, intagen af den tyska
filosofien. ff) År 1811 gjorde han sjelf ett försök,
att filosofiskt deducera treenigheten. Motsatsen,
*) Sv. Litt Tidn. 1815. 119.
**) S. st
***) Sv. Litt Tidn. 1815, s. 659.
f) Allmänna Journalen 1816. 132.’
ff) Geijers samlade skrifter 1. 2. 318.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
