Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Tvisten om schellingska filosofiens förmåga att ”bevisa kristendomens mysterier”, samt besvara menniskoandens olösta frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»För tankens Briaré bevakad och förbuden,
»Dess frukt mot jorden sänks, åt hjert&t villigt bjuden.»*)
Också Franzén förnekade filosofiens nämnde
förmåga ##) och omtalade, huru Leopold
Steg till Schelling ned, der han vid sanningens brunn
Trodde sig hvila och se, i dess nattliga djup, hyad för
dagens
Klarhet här ofvan ej syns, eviga stjernornas glans.
Synande grannt, du likväl ej såg der annat, än djupet,
Och beundrade blott glansen i skådarens syn. ***)
Sedan den lärde och snillrike biskop
Bjur-bäck anfört Schellings besynnerliga bevis öfver
treenigheten, tilläde han: månne man icke med
mera skål kan hålla sig till de gamtes lära; »de
Diis sanctius et reverentius credere quam scire.n f)
Ganska egen och betydelsefull var tvisten
mellan fosforistema och besagde Bjurbäck. I
Juli 1814 förkunnades af de förra, ff) att det
nya filosofiskt-dogmatiska systemet väl ännu vat
långt ifrån sin fulländning; men att det lofvade
redan att bevisa kristendomens väsendtligaste my~
éterier: ej blott Guds existens, utan äfven treenig-
*) Wallins samlade vitterhets-arbeten 1. 13, 14. Den
aga, Wallin fick uppbära för detta sitt tvifvel på
filosofiens allmagt, läses i Polyfem 1. 49. 9. 48.
**) Se Sv. akad. handl. lO. 313—319.
***) Skaldestycke af Franzén 2. 347.
f) Sv. Litt. Tidn. 1815. 119.
ff) Sv. Litt. Tidn. 1814. 466, 468.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
