Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Tvisten om schellingska filosofiens förmåga att ”bevisa kristendomens mysterier”, samt besvara menniskoandens olösta frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heten, den menniskoblifna Gudomen,
mennisko-slägtets omedelbara förbindelse med gudomligheten
i urtiden, syndafallet och det ondm positiva
tillvarelse, äfvensom menskliga Friheten, utan
upphäfvande af Försynen, — ett hittills af de största
tänkare utan framgång försökt problem. I
sanning, man förvånas vid genomläsandet af dylika
löften. Men fosforisterne, säkra på sin sak,
uppmanade ytterligare *) de aktningsvärda män, som
anse religionen och sanningen hotade af den nya
filosofiens resultater, att offentligen uppträda
och till allmän ompröfning framlägga sina
tvif-velsmål. Redaktionen lofvade med utmärkt nöje
lemna sådana skrifter ett rum i
Litteratur-Tidningen, och förband sig att med mer grundlighet
och med den anständighet, man är skyldig hvarje
allvarlig författare,–söka efter bästa insigt
och öfvertygélse möta inkasten. — I anledning
häraf inskickade Bjurbäck under pseudonymen
Epechon åtskilliga anmärkningar, dels mot den
filosofiska åskådnings-organ, fosforistema antagit,
dels mot deras hårda förkastelsedom öfver äldre
litteratörer; dels och i synnerhet mot schpllingska
filosofien och dess påstådda öfverensstämmelse
med kristendomen. Det var här och af
Bjurbäck, som de framdrogos, de två schellingska
förklaringar öfver treenigheten, hvilka här ofvan
sidd. 18, 19 blifvit aftryckta. Efter något dröjsmål
*) S. st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
