Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Fosforismens förhållande till den praktiska kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lägre folkklasser förskaffa både timligt välstånd
och andelig upplysning, denna sednare så god,
rationalistema sjelfva den egde och förstodo. Det
var på deras ståndpunkt att efterfölja Frälsaren,
som gick omkring och afhjelpte den lekamliga
nöden och det andliga mörkret, låtande sitt ljus
lysa för de fattiga, de enfaldiga, lika väl som
för de skriftlärda. Kristendomen var nämligen
i hans mun demokratisk, gemensam för alla. —
Ny-romantikema deremot hyste och hyllade, som
vi hafva sett och framdeles än tydligare skola
se, en motsatt, en oprotestantisk lära, nämligen
den, att massorna äro skapade för att lefva i,
och derföre ock för att hållas i okunnighet eller
blind exoterisk tro. Både tyska och svenska #)
ny-romantiken hördes ock ogilla, till och med
gäcka bemödandet att åt lägre samhällsklasser
skaffa högre kunskapsmått. ©tvifvelaktigt var
rationalismen härutinnan mer kristlig än
fosforismen.
Se här en tredje närbeslägtad punkt!
Rationalismen åsyftade ett statsskick, som tillerkände
medborgerliga rättigheter åt alla statens
medlemmar. Det var inom politiken ett tillämpande
af Kristi lära om alla menniskors jemnlikhet och
broderskap. Reaktionen, ny-romantiken, ville
deremot qvarhålla den stora massan i
magtlös-hetén af fortfarande omyndighet, en önskan, som
*) Härom utförliga bevis framdeles.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
