Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. FOSFORISMENS UPPLÖSNING OCH FALL - 4. Fosforismens sjelfberöm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbindelse till fosforisterna, utan blef af dem
sjelfva räknad som motståndare.
Ett annat sjelfberöm är, att efiter fosforismens
tid ingen mer bestrider den orimmade metriska
versens burskap i svenskan. *)
Förhållandet är dock, att detta »burskap»
var erkändt långt förut. Ty redan 1804 skref
Svenska Akademiens medlem, Adlerbeth sin
orimmade, metriska Virgilius, och än tidigare, eller
år 1801, hade Regnér utgifvit metriska
öfver-sättningar från forntidens skalder, hvilka redan
då blefvo mycket berömda, **) och af Svenska
Akademien med lundbladska priset belönta.
Ett annat sjelfberöm är, att Bibliothek der
Deutschen Klassiker kunnat utgifvas. ***)
Förläggaren, Bruzelius, var dock en fiende
till fosforismen. Att verket bar sig, kom icke
af ny-romantikernas der införda skrifter; ty
jemn-förelsevis blefvo dessa föga lästa. Framgången
betingades af Goethes, Schillers och Wielands
mästerverk, hvilka äfvenledes förekommo. Sannt
är dock, att fosforismens myckna rop om tyska
litteraturen bidrog till verkets afsättning. f)
*) Stridsfrågan i vår litteratur, s. 18.
**) Joum. för Sv. Litt. 1801, s. 477.
***) Sv. Litt. Tida 1819, s. 435.
f) Jfr *. 92.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
