Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. OM GÖTISKA SKOLAN - 6. Om Götiska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tid samma öde till mötes. Den ensidighet,
hvarmed saken af många uppfattades, blef snart af
både Geijer och Tegnér insedd samt af A. F.
Skjöldebrand 1818 *) och af Wallmark 1819 *#)
uttryckligen påpekad. Sistnämnde två herrar
ådagalade tillika, att Asaläran, som man ville
göra till en nordens ursprungliga och nationella
egendom, hade också den, till ej ringa del
blifvit från andra, från sydligare folk införd.
Betydelsefullt var, att, sä vidt vi erinra oss, ingen
enda bland de så kallade göterna, icke ens Geijer
eller Ling, uppträdde mot påståenden, för
dåvarande götiskheten så dräpande, och dertill
inför en lärd akademi offentligen uttalade. Man
tillgrep det vanliga medlet, att ignorera dem.
Olycksbådande för hela skolan var ock, att
dess förnämsta personligheter, Geijer, Ling och
Tegnér, utvecklade sig alla tre åt olika, sins
emellan stridiga håll.
Geijer, stiftaren och första ledaren af Iduna,
sågs efter några år småningom jemnka sig från
göterna och till fosforisterna, utan att dock
bryta med de förras förbund. Redan 1813
böljade han skrifva i fosforisternas Svenska
Lit-teratur-tidning.###) Från och med 1814 lät
han allt oftare införa sina skaldestycken tillsam-
*) Vitterh.-, Hist. och Antiq.-akadem. handl. 12.
s. 228—229.
**) S. st. 11. s. 266—305.
***) Sid. 224.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
