Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. OM GÖTISKA SKOLAN - 6. Om Götiska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en nödvändig följd af andra, i åsigtens egen natur
befintliga orsaker.
Till grund för götiskheten, sådan den först
ville uppénbara sig, lågo nämligen två tankar;
den ene snart uttömd, den andre overkställbar.
Den första var en poetisk beundran för
nordens forntid, dess enkla seder och kraftfulla
kämpalif. Dessa blefvo ock herrligt besjungna
och- beprisade i Svea, Manhem, Svegder,
Vikingen, Den siste Skalden m. fl. ’ Grufvan
lem-nade i böijan rik afkastning, ungefär, som när
Walter Scott böljade bearbeta deri historiska
romanen, Cooper sjömannens eller vildens
äfven-tyr, och i våra dagar Björnstieme Björnssonj
östgaard m. fl, den norrske bondéns hem- och
säterlif. Men nordiska kämpaverlden gaf icke
ämnen till många olikartade framställningar.
Närmare skådad, befanns den ock innehålla sidor så
mörka, att man icke ville framdraga dem.
Förrådet på glänsande metall blef snart tömdt, och
grufvan derpå af de flesta öfvergifven.
Götiskhetens andra grundtanke var, att lägga
den fornnordiska mytologien och det fornnordiska
tänkesättet till uteslutande grund för Sverges
vitterhet, konst och hela bildning. Omöjligheten
häraf föll snart i ögonen. Både akademister och
fosforister protesterade deremot. Redan efter
några år framtedde sjelfva Iduna inga dikter i
dylik ursprungligen götisk anda. Ling fortfor
visserligen länge att skrifva sådana; men med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
