Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. OM GÖTISKA SKOLAN - 6. Om Götiska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ivrad framgång för sig och för götiskheten, veta
vi redan. Hvad bildande konsterna angår, sökte
■tan åstadkomma och åstadkom verkligen något
ganska vackert genom Götiska Förbandets
konstexposition i Stockholm år 1818. Det var der
man såg Sandbergs tafla, Valkyriorna, och
Fogel-bergs första utkast till Oden, Tor och Frej m. m.
Men snart svalnade ifvern också på detta fålt.
Många, t. ex. G. A. Silverstolpe, hade från
början talat mot hela rigtningen; och år 1817 gick
Geijer, som sagdt är, öfver till ungefär samma
åsigt. *) Detta affall uppref och tillintetgjorde
en vigtig del af den grund, på hvilken skolan
hvilat. Hvad sedermera i götisk anda skrefs,
var också blott en skenbild, en affektation; ty
de stora snillena, Geijer och Tegnér, hade afvikit
från skolans ursprungliga rigtning. Frithiof, en
så utomordentligt herrlig dikt om fädernas tid,
hvilade ej på någon egentlig götiskhet; än
mindre Runesvärdet af Nicander. Omkring 1822
upphörde Iduna att ntgifvas, och efter några års
ftkenlif slocknade sjelfva Götiska Förbundet
omkring 1835.
I det allmänna tänkesättet föll gotomanien
lika hastigt, som den stigit, och Asaläran och
de gamla sagorna blefvo för det sedermera
uppväxande slägtet föga mer bekanta, än de voro
före götiska skolans uppkomst. Känslan för na-
*) Samlade skrifter 1. 3. 391.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
