Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Vetenskapernas tillstånd 1820–1837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stort och mångsidigt inflytande. Götiska skolan
kunde ej gema bryta med den slags patriotiska
häfdateckning, som sällan eller aldrig velat
omtala sådana företeelser, som varit för
fäderneslandet’ mindre hedrande. Ultraismen och
fosforismen kunde lika litet bryta med, Utan måste
tvärtom än mer utbilda den hos oss redan förut
införda rojalistiska häfdateckning, som förtiger
eller förnekar konungarnas fel,*) och som kastar
skulden till rikets olyckor före 1718 på
aristokratien och efter 1718 på aristokratien eller på
den fria statsförfattningen. Samma ultraism och
fösforism, med deras kärlek för patriarkaliska och
ovilja mot parlamentariska samhällsåsigter, måste
således äfven ogilla hvarje försök att göra rättvisa
åt det sträfvande efter sjelfstyrelse och lagbundet
regeringssätt, som röjde sig före 1680 hos
aristokratien och efter 1718 hos ständerna.
Flere nya åsigter gjorde sig under denna
tid gällande, öfver katolska tidehvarfvet
uttalades ett mildare omdöme än förut. Detta, i sig
sjelft en historisk rättvisa, låg dessutom i
reaktionens, ny-romantikens halfkatolska anda. Det
framträdde också först på poesiens fålt, icke blott
hos fosforisterna, utan ock hos Tegnér; sedermera
äfven i första delen af Geijers Svenska folkets
historia, dock mer antydt än utveckladt. Under
*) Med undantag af några till spillo gifna, t. ex. Johan,
Sigismund och Fredrik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
