Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Vetenskapernas tillstånd 1820–1837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin dåvarande reaktionära stämning använde Geijer
mer tid och möda på försvaret af några i
statsförfattningen qvarstående medeltids-elementer,
t. ex. ståndsrepresentation, ärftligt adelskap,
skråinrättningar m. m., än på Sverges egentliga
medeltidshistoria. Det blef sedermera Strinnholm,
som i tredje och följande delarne af sitt verk
först begynte lemna en både utförlig och opartisk
skildring af nämnde tidehvarf, fastän hvarken
hans tafla hunnit blifva färdig, eller hans tanke
allmänt uppfettad.
En annan ny åsigt gällde historien om
Fom-joterska ätten, hvilken redan förut varit både
inom Sverge och hos våra grannar betviflad, och
sedermera af Rfihs alldeles utdömd. Dennes
historiska utslag blef nu af Geijer en gång för
alla stadfastadt.
En annan nyhet var, att man upprigtigt
erkände, det vår verkliga konungahistoria tager
sin böijan först med Olof Skötkonung och hans
närmaste företrädare, och att det mesta, man
trott sig om äldre tider veta, lider af sagans
opålitlighet; hvaijemnte man begynte ogilla den
alltför stora tillit, med hvilken äldre häfdatecknare
följt isländningarnas uppgifter. Dessa åsigter,
redan förut af flere, i synnerhet af Riihs uttalade,
blefvo nu likaledes af Geijer, Reuterdahl och
Strinnholm antagna och stadfåstade.
Historien om Sverges bebyggande och äldre
förbunds-författning blef af Geijer utredd uti tvänne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
