Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Religiösa och kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möten eller riksdagar; — genom subjektiv kri-*
stendom åt hvar enskild menniska. I alla dessa
former, och ej minst i den sista, ligger en
rationalism, som åt menniskoförnuftet, påfvens,
konungens, kyrkomötenas, riksdagens eller den
enskildes tillerkänner rättigheten att så, som samma
förnuft anser rättast, tolka det uppenbarade ordet.
Men endast de kyrkosamfund, som hvila på
csesareo-papism eller på samfunds-medvetande,
erkänna ärligt en sådan förnuftets ingripande magt.
De öfriga söka för sig och andra bortblanda
förhållandet; hvarföre de åt.det, som är menskligt
förnuft, gifva namn och värdighet af inspiration,
af gudomlig uppenbarelse, och antaga att det är
en sådan, som vid Ordets tolkning ledt och
leder påfvarna, kyrkofäderna eller den enskilde
svärmaren.
De fyra första formerna lägga mer eller
mindre band på den enskilda religiösa
öfverty-gelsen och bilda statskyrkor, ehuru af olika slag.
Den presterliga statskyrkans despotiska form
hvi-lar på påfvens autoritet, dess republikanska på
kyrkomötenas. Den verldsliga statskyrkans
despotiska form h vilar på statschefens autoritet, den
republikanska på den af prester och lekmän
bestående riksförsamlingens, eller på det
presbyterianska m. fl. kyrkomötets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
