Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Jemnförelse mellan psalmböckerna af 1695 och 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
psalmboken gjort sig Ull båda dessa förebråelser
skyldig i långt större grad än den nya.
Den andra mot nya psalmboken rigtade
anklagelsen påstår, att densamma är för allmogens
begrepp mindre tillgänglig. Man har, och det i
tryck, talat om det lättfattliga innehållet, det enkla,
osökta, folkmessiga uttrycket, som utgör ett
obestridligt företräde hos den gamla psalmboken:
Oss synes tvärtom, att äfven härutinnan, och
just härutinnan har nya psalmboken framför den
gamla ett stort företräde. Möjligt är, att man
torde kunna i den nya framte ett och annat
ordasätt, en och annan retorisk prydnad, som
af några bland allmogen icke rätt begripes.
Men säkert är, att gamla psalmboken är långt
mera svårfattlig. Vi vilja ej tala om dessa
latinska och maccaronska psalmer, hvilka blott af
språkkännaren kunna förstås. Men äfven många
andra äro svårbegripliga samt utsatta för
misstydning. Orsaken ligger i det föråldrade
språket, i den ofullständiga eller trugade
periodbyggnaden samt i de många enskilda ord, som
under tidernas längd förändrat sin betydelse, t. ex.
det bekanta uttrycket:*
»Andra må högt klifva;
Jag vill nedrig blifva.» m. fl. dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
