Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifvit. uttryckt som i kaffejuntans upprer
pade åstundan! att se Ripa oförbättrad fort-
farande drifva sitt nattliga handtverk.
<Han måtte vara mycke” rik”, hviskade
en bedagad jungfru, som gick till och ifrån
i bättre hus, till madam Juhnke. -— Hur
skulle han annars ha råd att ge sådana
resenter?"”
- "Gubben ä tät, det vet jag bäst", hvi-
skade Juhnkan tillbaka med en min, som
uttryckte: "Jag har honom på mina fem
fingrar."
Ja den, som ändå finge se ett halft
mått ved falla ned från skyarne i dessa
dyra tider!” — suckade en korpulent ma-
trona, som sålde lutfisk vid Kornhamn, i det
hon sneglade på Ripa, som blåste på sitt
sjudande kaffe.
”Kunde vara ledsamt nor att stå inun-
der” — svarade Ripa och småfiinade, me-
dan hela församlingen uppstämde ett skal-
lande: skratt.
När man är rik och ädelmodig, kan man
nästan aldrig undgå att säga en qvickhet,
åtminstone att döma af åhörarnes bifall.
”Om jag baresta hade mitt mått tallved
sågadt och hugget” — insinuerade en ål-
drig, mager symamsell, som sjelf såg skarp
ut som: både såg och yxa, — ”men ”när
det regnar välling” —
— ”Så är det för litet att komma med
en ”sked”. om en ska ha någon välsignelse (
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
