Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
=> 144 —
rade han om, att han under sommaren pro-
moverats till sim-magister.
Snart stod sextetten stolt och rak på
stålskodd fot vid Riddarholmens strand, och
Erik Hallin hade skaffat sig en lång, fin
stång, som kunde tjena till hjelp för den,
som upptröttades, på så sätt, att denne,
stödjande sig mot stången, som uppehölls
af de öfrige, fördes framåt i lika fart med
dem. — Erik Hallin var den minste, yng-
ste och svagaste, och fruktade följaktligen
att komma på efterkälken.
Och nu bar det af med "stångbataljon”,
hvars flygelmän, Birger och Bruno, förfär-
digat sig HKvarsin liten svensk fana. De
blå och gula dukarna smattrade för luft-
draget, medan i centern Walter Silfverfelt
blåste en fanfar på sitt kenthorn, som han
trakterade med mycken virtuositet.
Solen glimmade:från den renaste mörk-
blåa himmel, och glädjen strålade i kapp
med solen i ynglingarnes rena hjertan.
Nej, se "frimurarne" ska ut och fira nå-
gon högtidsdag!" — hånade några kam-
rater den Jlilla truppen, som icke bevärdi-
gade belackarne med ett endazord till svar,
utan ilade med svindlande fart framåt.
Snart gjorde Erik Hallin sin första kuller-
bytta och olyckan helsades med skratt och I
en kenthornsfanfar.
Men en skridskoåkare tål icke länge dis-
ciplinens band, man turade om att vara ’i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
