Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
==
»En sådan till dyrkan gränsande beun-
dran för —"
Men också han stammade och tystnade;
dock, de båda syskonen vexlade ett par
blickar, som sade mer än alla ord.
Hvilket hjertstygn för mamma Jacquette,
om hon sett och velat förstå den blicken.
Försynen, som har en så oräknelig mängd
af sätt, att redan härnere låta oss känna
tyngden af sin agande eller smekningen af
sin belönande hand, går väl aldrig strän-
gare till väga med föräldrahjertan, än då
hon låter barnens förstånd mogna till doms-
rätt öfver dem. Finns det något grym-
mare och ändå rättvisare straff, än det att
behöfva skamrodna inför sitt eget barn?
Om miss Thomson i de goda makternas
hand blef ett redskap för att rädda Fanny
undan det förgyllda förfall, som drabbar en
flicka, hvars uppfostran uteslutande afser
en polerad yta; — så tycktes återigen Bir-
ger från samma goda makter fått ett lik-
nande uppdrag atträdda Bruno. Men Bruno
var en liflig, yster yngling, ofta i konflikt
med sitt bättre jag, och som blickade upp
till Birger som till ett ideal, hvilket det
redan vore en dygd att i någon den minsta
mån kunna likna, men att nå den stora
förebilden ens så högt som till höften, det
Vore rent af oförskämda pretentioner hos
en vanlig menniska.
Denna anspråkslöshet vid uppskattandet
AFFÄLLINGARNE, af JOH. JOLIN. Ja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
