Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a fi sr
jag dock säga, att mången mogen man kunde 4
känna sig hedrad af att ha lefvat för så-
dana syften, som vi ställt som målet för
menniskans uppgift här i lifvet. —- Pappai
skulle handlat mera grannlaga om pappafj
inte forskat vidare, när pappa iasåg att det
var en liten flik af vår hemlighet slumpeni
lagt i pappas hand; men i cess ställe sö-
ker pappa få min byråklaff att öppna sig och |
tala. –- Kallas det att handla som en man,
då vill jag ännu länge vara yngling.”
”Skönt, herrligt, präktigt! Lärjungen är
sin mästare värdig!” –- hväste herr Wach-
tel och kastade det prentade bladet för-
aktligt under bordet. Det gick en koön-
vulsivisk ryckning öfver Brunos ansigte,
men han beherrskade sig och upptog pap-
peret, som han visade för fadren.
”Det smutsades inte; de rena tankarna
buro det på englavingar ofvan stoftet!” =–-’
hviskade Bruno nästan ljudlöst.
”Du pratar som en galning, du har fått;
i dig en hop romangriller, men allt det der
är inte ditt fel, utan din förförares, din
Don Ranudo, din så kallade lifräddares.”
”Pappa!” –- röt Bruno.
”Men jag ska” visa den der gunstig herrn
på dörren, jag tänker inte låta honom längre
förrycka hvarken dig eller din syster."
”Så visa också mig på dörren! Seså nu
har jag mina stöflar på!”
Bruno hade i ett ögonblick dragit på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>