Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 3887 —
sende elektriska gnistor sprungit ut från de
mörka lockarna rakt in i hennes knäskål
och ginaste vägen till det jungfruliga hjer-
tat. Och den kära, välklingande stämman
liksom vibrerade mot hufvudets stöd och
kom hela hennes varelse att darra, medan
ågonting hviskade henne i örat: "Fanny,
arma flicka, hvad gör du?"
Hon kände" med sig, att hon icke vågade
lyfta upp sina ögonlock; men i afsigt att
åtminstone rädda skenet, satte hon sina båda
änder helt nära Birgers hjessa, liksom för
tt antyda, huru hon blott väntade på en
unkt i poemet, efter hvilken hon ämnade
ubba föreläsarens hufvud ur dess otillbör-
iga läge.
Men denna punkt lät länge vänta på sig.
Då varsnade Fanny med klappande hjerta
plötsligen. miss Thomson mellan ekarne.
Den sedesamma engelskan stannade lik-
om förstenad, medan hennes förra disci-
pel rodnade ända upp tillhårfästet, och me-
dan Birger, utan att låta störa sig, der
damerade Perpetuas ord:
«Hvad skall jag svara? Vittne i det höga!
Min oskuld känner du. O, värdes: skänka
En engel: lugn åt uppsyn och åt röst;”
De orden voro liksom lånade från Fan-
i i detta ögonblick. Darrande fat-
Birgers hufvud och flyttade det
frakta ned på marken, och nästan ljudlöst
hviskade hon:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
