Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—- 388 –-
"Det är den lilla stygga Signe, som ställt
till det här, och lagt herr Birgers hufvud
mot mitt knä."
Förvånad vände sig Birger om, liksom,
för att få en förklaring på de för honomf,
gåtfulla orden, men han upptäckte blot
den af förlägenhet nästan tillintetgjorda
fickan, som gerna velat sjunka genom jor-4,
den hellre, än uthärda ynglingen forskandel,
blickar.
Men nästa sekund hade Fanny lösryckt
sig ur förtrollningen, rest sig upp och medi:
snabba steg ilat bort till miss Thomson, il,
hvilkens famn hon alldeles förbryllad ka
stade sig. |
Men medan Fanny, med armen kringl
viäninnans lif och pr-menerande ett styck
inåt parken, berättade allt hvad som till-h
dragit sig, och, urskuldande sig på förhand;
mot alla möjligen kommande förebråelser)
citerade Perpetuas ord: "Hvad skall jag
svara? — Vittne i det höga, min oskuld
känner du", dansade Signe skrattande ned
till Birger, som ännu låg der undrande påj
huru allt detta kommit sig, — och förkla-+
rade honom allt.
"Men si, vär du läser Stagnelius ellerf
någon annan tokig bok, kan både jord och
himmel remna rundtomkring dig, utan att
du märker det", — tillade yrhbättan.
Den lilla tilldragelsen gaf emellertid bro-4
dren mycket att fundera på. - Föga anadel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
