Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 140 -
först mot rorsmannen och sedan mot Ripa, 4:
som återvändt till fören af fartyget för att:
hjelpa Lars ett tag med seglen, ty brisen
friskade upp, när man passerat en udde, lf:
som för de resande dolde en storartad ut-
sigt framåt öppna hafvet. |
Signe klappade händerna af förtjusning, ;
men efter några minuter hade man dublerat |!
udden, och med fräsande fart flög Ripan in I!
i ett leende sund mellan några löfklädda h
holmar och fastlandet.
Annu en gång klappade Signe händerna
i glädjen och Gerda suckade halfhögt: "En
sådan herrlig natur!"
»Se, hvad den lilla stugan ligger idyl-
liskt deruppe på backen!" — utropade fru
Aurora, — "en hel park nedanför, anlagd
af naturens egen hand. Här är mycket
vackert!"
”Tycker frua så! Fägnar mej gladt, för
si det ä mi” lilla stuga!" — inföll Pehr
Petterson och höll litet närmare upp emot
andra stranden för att få godt af vinden.
"Skeppar Petterson låter mej fråga fru
Rora, om han får lägga till ett lite tag vid
sin brygga derborta, han har likasom ett
ärende upp till gumman sin" — sporde
Ripa med ett hemlighetsfullt leende.
"Må han gerna göra det, kära min Ripa;
tids nog kommer vi fram till staden” – och
fru Aurora qväfde en liten betecknande suck.
"Ja, tids nog göra vi det midt i hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
