Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 493 —
skam te säjandes, för si ho” såg så grannt
vacker ut, när ho” prata så der, så en kunne
inte låta bli att si på ’na, och hårlockera
di blåste för vind, och ibland så grät ho”
och ibland så skratta ho’. Ho var visst
aldrig som ho” skulle vara."
<Hvad hette hon då?” — frågade Birger,
som började bli intresserad af Lars” på
sitt sätt målande beskrifning.
<Det vet hvarken ja” eller far eller mor;
och si far hennes talte aldrig om’et. Fat-
tig var han, men sina fem riksdaler i hyra
för kallkammaren det betalte han regalt,
och tacka till och grät, när han kom till-
baks hit och fick se så kry hans flickslända
blifvit.”
<Nå, hvad är det nu du gjort så illa,
Lars?"
< Jo,si här satt ho” bakom stenen i lä för blå-
sten och skref ibland i en liten skrifbok ho”
hade. Och ja” ba nu te få si hva” ho” skref, för
si jag kan allt läsa skrifvet, sa ja. Men
de ville ho” inte, sa” ho” och gömde boken.
Och si nyfiken va ja’, förstås. Men så när
ja bar ner hennases lilla kappsäck te sku-
tan, så halka boka ut förstås, för ho” hade
väl stoppa in na så illa. Men si den som
teg, det va ja, för si ja va nyfiken
förstås, och hittat ä” inte stulet, tänkte ja’,
för si ja var så nyfiken. Och när så far
och mor hade seglat i väg med ”paschän-
ten" och hennasses far, och jag skulle vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
