Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 494 —
hemma och laga lillbåten kantänka och si ef-
ter kräkena, då måntro att jag läste och fun-
nera i skrifboka, men assinte begrep jag
mer för det, för det ä visst bara trollatygi
boka: — Och så börja jag på och grunna
på huru illa jag gjort, och att jag nästan
likasåsom stulit, ty hitta och inte ge igen,
det är dikgodt med stjäla. Men si ja va
så nyfiker, och ho” va” så trollsker, så ja
tänkte på na bå natt och dag, och när ja
så blef ensam och "inte hade ’na qvar, så
töckte jag, att jag var så olöckelig, så att
jag gick-och grät och tjöt som en ulf, och
hyvarken”Gullvifvan” eller ”Prinsessan” kunde
trösta mej."
"Stackars Lars!”
”Och så var jag så godt som en tjuf der-
till. Inte våga jag tala om’et för far eller
mor, di ärliga menniskorna, och inte har
ja nån vån att veta hvar ”puschänten” hål-
ler hus, så att ja kunde skicka na skrif-
boka fillbaka.”
”Der ser du följden af attinte vara ärlig,
min gosse.”
”Ja, si ja va så nyfiken så. Men si al-
dri ska ja behålla så mycke som en knapp-
nål, om jag hittar något härnäst. Det lof-
var och svär jag. Si här har jag skrifboka.”
Och med tårskimrande ögon aftog Lars
ett gammalt tidningspapper, som tjenat till
omslag om hans skatt, och räckte Birger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
