Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 495 —
en liten annotationsbok med tunna, röda
permar.
Birger synade den utan och innan, men
ingenting antydde något namn på egaren.
”Ja, hvad vill du nu göra med ditt oär-
liga fynd?»
»Ge igen’et förstås, så att jag får ro i
min själ, för si det är visst den här röa
boka, som gör att ja aldri” kan få »pa-
schänten» ur skallen på mej, de" ä någon
trollsbok, det ä" pinsäkert, och röer ä ho”
så ho’ lyser lång väg.”
”Naå, hvad vill du att jag ska” göra med
den?"
”Si efter om han, herr Pi:ger, som ä mera
skriftlärd än jag, kan grunna ut hvart man kan
skicka bokeländet. Han, som är en Stock-
holmsherre, känner kanske te "paschänten”.
»Nå, har inte den unga flickan sjelf frå-
gat efter sin bok?»
»Nej, vara.»
<Det är inte rätt att tränga sig in i an-
dras hemligheter, men för att få någon
skymt till vägledning, måste jag väl göra
det. Får jag behålla boken en stund?»
»Ja vars! bara ho inte förhexar honom
herr Pigger, som ho’ gjort me mej. - Men
tal’ inte om nå’t för far eller mor, det skulle
bara göra dem hjertesorg.»
Och Lars vandrade med lättadt hjerta
ner till sina vänver ”Gullvifvan” och ”Prin-
sessan”, för att ännu en gång pröfva deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
