Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 983 —
<Han tillhör inte längre jorden. Behåll i
bjertat hans bild sådan den var i lifvet.
Döden har alltför tidigt börjat förintelsens
grymma verk. Birgers sköna anlete är myc-
ket förändradt:"
<Och inte ens en blomma. har: jag: att
lägga till. de andra!" — suckade, Isaura,
till utseendet sjelf mera död ändefvande:—
«Jo, jo jag har!" — Hon gaf hviskande en
befallning åt sin kammarjungfru, som stan-
nat vid dörren. Denna återkom efter når
gra sekunder med en ’elegant. kartong, ur
hvilken Isaura brådskande’ upptog en lar
gerkrans af silfver.
«Ye här! Fäst den här på locket!" —
sade hon till den arbetare; som. ännu höll
skrufvar och verktyg i sin hand.
«Ska den följa med.ner i jorden?" —
frågade snickaren med stora ögon.
Ja, ja, i jorden! Den skall. vara sig lik,
då alla de andra kransarne förvissnat! Fäst
den stadigt fast på locket." —
Isaura föll i famnen på Signe och tillade:
<Hvem är värdigare denna lagerkrans än
han, som lärde mitt hjerta att älska och lida
och gaf det nyckeln till min konst." Ännu
en gång kastade sig den sköna skådespe-
lerskan öfver kistans lock och utropade un-
der en hjertslitande veklagan: "Min Birger!"
Gerda, Signe och Fanny förde straxt der-
efter den afsvimmade undan. de kringståen-
des frågande blickar.
AFFÄLLINGARNE, af JOH. JOLIN. 42.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
