- Project Runeberg -  Affärsmannens årsbok / 1920 /
188

(1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vad vi kläda oss med. En översikt över produktionsförhållanden och marknadsutsikter för våra viktigaste textilråämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kina och Japan, för att endast nämna de ledande silkesproducerande
länderna, produceras den bästa fibern av på högslätter
belägna odlingar, medan det silke, som produceras i dalarna,
brister i smidighet och styrka. Kokongerna äro mycket utsatta
för sjukdomar, mot vilka de mest vittgående försiktighetsmått
måste vidtagas. Silkesodlingen kräver därtill mera än någon
annan textilråvaruproduktion manuellt arbete och en viss
vana och skicklighet hos arbetaren. Det är svårt att hitta på
nya produktionsdistrikt för silke, där både de klimatiska
förutsättningarna och den behövliga tillgången på arbetskraft finnas.
Kokongerna behöva visserligen ej bearbetas på stället utan
kunna exporteras till Europa för att där uppnystas, såsom är
fallet med turkiska, ryska och indiska kokonger. Transporten är
emellertid dyr och ej utan sina risker.

Sidenindustrien i Europa har sitt centrum i Frankrike, där
framför allt Lyon är den stora sidenstaden, samt Italien med
Milano och Turin som medelpunkter. Även Schweiz har en
framträdande sidenindustri, för vilken Basel och Zürich aro
medelpunkter. Även Tyskland hade före kriget en ej obetydlig
sidenindustri med centra i Krefeld och Elberfeld. England, som ända
till mitten av förra århundradet intog en dominerande position
inom den europeiska sidenindustrien och på silkesmarknaden,
har nu fullständigt förlorat denna ställning. Öppnandet av
Suezkanalen och inrättandet av direkta franska ångbåtslinjer till
Kina och Japan medförde emellertid snart Frankrikes absoluta
seger i konkurrensen och Lyons utveckling till den ledande
sidenstaden, detta så mycket mera rättvist, som de första
sidenfabrikerna i denna stad anlades redan av Frans I år 1536.

Världens ledande sidenmarknad är emellertid Japan, vilket
land i stor utsträckning förmått begagna sig av kriget för att
ytterligare befästa sin ställning. År 1919 uppgick exporten av
råsilke från Japan till ett värde av 623 milj. yen mot 370 milj.
yen året förut, medan av avfallssilke och silkesvävnader
utfördes för resp. 20 och 164 milj. yen mot resp. 27 och 117 milj. yen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:45:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/affarman/1920/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free