Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärrmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Märkligt nog var det en kvinna, som gav första uppslaget till denna
nyhet. I Paris hade år 1644 utkommit en förordning, att varje
brevavsändare skulle personligen i brevluckan avlämna sina
brev. Polisen utövade därvid ett olidligt spioneri, ty varje brev
inregistrerades med uppgifter rörande både avsändarens och
mottagarens namn. Det var ett illfundigt påhitt av svartsjukan.
En herre eller dam kunde icke lämna in en billet doux utan att
skriva vederbörande på näsan, med vilken han eller hon knutit
en ömmare liaison. Särskilt kände sig damerna vid hovet
komprometterade. En markisinna Longueville vände sig så till
postgeneralintendenten och lyckades utverka, att postkontoret
skulle sälja pappersremsor, å vilka man fäst oblater och
överstämplat dem med riksvapnet. Dessa remsor skulle sedan få
anbringas på breven. I samband härmed föreslog hon också,
att brevlådor här och där skulle uppsättas, så att man oförmärkt
kunde nedlägga breven i dem. Om damerna missbrukat sin
frihet att korrespondera, berättas ej, nog av, postremsorna indrogos
1676. Sedan hör man på länge icke talas om några brevmärken
förrän år 1812 i Skottland och 1819 i Sardinien. Ja, t. o. m. i
Sverige var ett liknande förslag uppe på riksdagen 1823, när
dåvarande löjtnanten Curry Gabriel Treffenberg motionerade om
införandet av »portochartor». Hans förslag tillbakavisades.
Det första, påklisterbara frimärket lär ha haft till upphovsman
bokhandlaren Chalmers i England år 1834. Den, som fäst sitt
namn vid reformen och därför allmänt anses som frimärkets
uppfinnare, är engelsmannen Rowland Hill, född 1795. Son till
en skollärare började han vid 12 års ålder undervisa i faderns
skola och grundade sedan själv en undervisningsanstalt, i vilken
han sökte tillämpa den grundsatsen, att gossarna skulle så mycket
som möjligt styra och lära sig själva. Hans idéer blevo mycket
uppmärksammade även utom England, och i Sverige grundades
år 1830 den Hillska skolan å Barnängen utanför Stockholm.
År 1837 utgav Hill en broschyr, i vilken han yrkade på att varje
brev, som ej översteg 14 gr. skulle inom England, oavsett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
