Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärrmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig uppställt den frågan: Kan man icke finna en annan form för
ett brevmeddelande med ett lägre porto? Lösningen fann han
år 1867 i brevkortet, som infördes i Sverige 1872. För 10 öre har
man kunnat korrespondera jorden runt. Det låter som en saga.
Vybrevkortet är blott en avart av det vanliga brevkortet och
har till upphovsman en bokhandlare Schwarz i Oldenburg.
Vid fransk-tyska krigets utbrott år 1870 ritade han för hand en
artillerist på ett brevkort, och därmed var uppfinningen gjord.
Nu finns det på jorden knappast en så obetydlig håla, att den
icke består sig med vykort.
Frimärket och brevkortet ha givit upphovet till en
samlarevurm, som fått rang, heder och värdighet av vetenskap samt
kallas filateli. Den dyrbaraste frimärkssamling i världen har
British Museum i London. Den värderas till över en miljon
kronor.
Även om varje land för sig infört ett likformigt porto, hade
posten ännu icke blivit ett bekvämt medel för världssamfärdseln,
ty ännu kvarstodo många svårigheter vid övergången
från ett postområde till ett annat, bl. a. de dryga växlande
portosatserna. Dessa olägenheter undanröjdes på en
postkongress i Bern år 1874, vilken sammankallats på initiativ av den
tyske postchefen von Stephan. En internationell överenskommelse
ingicks, som ledde till bildandet av en världspostförening
med likformigt världsporto av resp. 20 och 10 öre. Denna
sammanslutning omfattade alla civiliserade länder, 111 miljoner
kv.-kilometer med 1,071 miljoner inbyggare.
Ett av postens förnämsta åligganden är att förmedla
dagspressens alster, som numera kunna sägas utgöra en viktig del
av den andliga näringen. Tidningarna i Europa ha i posten
sitt upphov och ha sedermera genom densamma vuxit till en
makt. De uppstodo i Europa under senare hälften av 1500-talet
och meddelade bulletiner, s. k. »relationer», från pågående krig.
Även svenska pressen har sitt ursprung i dylika »avisor» från
Gustav II Adolfs tyska krig. Ursprungligen ålåg det postverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
