Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Den finske jägaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försök dertill afslogos och sluttningen ditopp såddes
full af stupade krigare och blodiga vapen.
Slutligen kom en adjutant på en löddrande häst
och stannade framför Savolax jägare. Han yttrade
några ord till Chefen. Denne satte sig på flygeln,
och kommenderade: ”Framåt marsch!” Och fram gick
det med stormsteg och hurrarop, med klingande spel
och flygande fanor. Befälhafvaren på det Ryska
batteriet kände en aning af misströstan uppstiga i sitt
inre.
”Skjut icke, förrän du kommer dem på 30 steg
nära. Sigta då i lika höjd med mig”, hviskade den
gamla Savolax-jägaren till sin unga kamrat, under
det att han med jättesteg marscherade framåt. En
kula slog ned bredvid dem och kullstörtade flera man,
under det den höljde dem sjelfva med stoft.
”Vår dödsdom är skrifven”, hackade rekryten,
”Ja! di sandar på den redan”, svarade veteranen,
utan att en muskel förändrade sig i hans ansigte.
Nu stodo Svenskarne endast 30 alnar från
Ryssarne, skiljda från dem af ett ogenomträngligt
rökmoln, på sjelfva kanten af sluttningen, vägande
mellan seger och nederlag. Veteranen hörde en röst,
som kommenderade: fyr. Han tyckte sig se en
trekantig hatt skymta. Skottet brann af. Och den
trekantiga hatten skymtade icke mera mellan rökmolnen.
Ett par Ryska kanoner tystnade för ett
ögonblick — en sa1fva gick — och fram störtade Savolax
jägare med fälld bajonett. Nu stridde man mot man,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
