Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Mina äfventyr under belägringen af Wien. Af H. Zschokke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rasslande en förskräcklig kontrabas. Men, glad att
veta mig i säkerhet, under ett bombfritt hvalf,
förargade jag mig ej öfver dessa dissonanser; jag hade
ju också sjelf kommit ur takten.
Omkring en timmas tid hade vi på detta sätt
hållit ut i den kalla hålan, då en helt egen röklukt
utbredde sig omkring oss. Vi gissade snart, att huset
öfver oss fattat eld. Man föreställe sig vår belägenhet.
Snart tilltog röken så att vi nästan qväfdes. Att
draga oss från vàr säkerhetsort ut i kulregnet, dertill
hade ingen, allraminst jag, någon lust; — för att
freda lifhanken, låter man gerna röka sig litet. Men
slutligen blef likväl qvalmet för starkt, och vi hade ej
annat val, än att antingen här qväfvas, eller också
låta skjuta oss ihjäl derute: en kinkig samvetsfråga,
och vi hade ingen biktfar tillhands. Ändtligen slets
källardörren opp. Vi andades nu lättare, och
prisade oss lyckliga, — men det var för bittida.
Den öppnade källardörren kunde locka andra in,
och det varade också ej länge förr än vi sågo en
lanterna och beväpnadt folk nalkas. Det var soldater,
som kommo att återvisa flyktingar och undangömda
till sin pligt. Hvar ömsint läsare kan föreställa sig
min förskräckelse. Till all lycka satt jag temligen i
bakgrunden, och nöden gjorde mig fintlig. 1 hast
knöt jag en röd näsduk omkring hufvudet, och sade
med svag röst till den först ankommande soldaten:
"Min vän, skicka hällre hit en chirurg. Jag är illa
tilltygad; jag tror att min hufvudskål är klyfd."
Karlarne höllo lanternan intill mig. Den röda färgen på
min näsduk gällde i hastigheten för blod och mitt af
dödsångest förbleknade ansigte hjelpte till att öka
villan. "Den lefver, straffe mig , icke eu half timme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
