Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Stobæus. Historisk novell i scener
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
jag gifvit hopp om att en annan kunde intaga
hans plats i mitt hjerta.
Gyll. Du gör orätt. Den döde ser gerna,
att hans närmaste vän träder i hans stad och
ställe.
Vilh. Knappast! ännu är han ej utstruken
ur de lefvandes antal.
Gyll. Hvartill tjena dessa fruktlösa
förespeglingar ?
Vilh, De göra min glädje.
Gyll. . En vacker glädje, att tro på en
lastbild. i • , .
Vilh. Hela lifvets glädje är ju blott en
lustbild?
Gyll. Å nej. Dessntom hvartill tjenar det,
att tro på en lustbild, när man har en verklig
glädje framför sig, som man förskjuter. Dn
säljer bort ett verkligt slott för en hägring, ett
vattenpalats, grannt, men tomt som ett ljud.
Vilh. Som ett ljud ?
Ch/ll. Ja.
Vilh. Är ljudet tomt, så kommer det på
ett ut, om jag säger ja eller nej. Det är ju
blott tomma ord.
Gyll. Sak är bättre än ord, en kyss
bättre än kärlekssång, ett famntag bättre än tusen
kyssar, och en bröllopsdag bättre än allt
annat.
Vilh. Men vigseln är väl också bara ett
tomt ljud ?
Gyll. Ja visst, om man tänker nogare på
saken.
Vilh. Alltså är vigseln temmeligen onödig?
Gylf. Ja oss emellan. {Vill omfamna
henne, Vilh. gdr undan) — Nu, gif mig i dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
